CVI
sig underrättade, begåfvo sig Engelbrekt, Karl Knutsson och
flera rådsherrar till Stockholm, och då de ej blefvo i godo in
släppta, skaffade de sig, biträdde af borgarne, med våld tillträde
till staden. Öppet krig mot konungens fogdar utbröt derigenom
genast, och Engelbrekt gjorde ett hastigt tåg utefter Östersjö
kusten, för att anordna dö der belägna slottens belägring, er-
öfrade Bleking och Halland samt tog återvägen öfver Elfsborg
och Axevall, hvarifrån han, för att infinna sig vid en Riksrådets
sammankomst, med få tjenare reste till Örebro och vidare på
båt lät föra sig öfver Bjelmaren, då Måns Bengtssons dåd
gjorde ett plötsligt slut på hans hjeltebana d. 27 April 1436*).
Engelbrekts uppträdande liknar en meteor, som hastigt
framglänser och försvinner. Hans offentliga verksamhet räckte
knappt tre år, man känner föga om hans slägt, utom det att
förfäderna haft fastigheter i Westmanland och räknats till
frälseståndet **) ; om hans föregående lefnadsomständigheter är
nästan ingen ting bekant ***) och slägten dog ut eller nedsjönk
*) Rimkrönikans uppgift om hans dödsdag i cn del handskrifter: fredagen för
korsmessan, bestyrkes af följande Erik Runells (Palmskölds) anteckning om
ett dokument, som funnits i Riks-Arkivet : »Rikzens Rådz i Swerige bref
till Slrengnäs Biskopsdöme om Engelbrckts dödelige frånfelle, ett möte
fördhenskuld i Upsala om Erichz messa och sex Skattebönders af hwarie
heradt medh fulla macht sändande till förbeite möthe att öfwerleggia om
Rikzens ärender», dat. Stockholm die inventionis S. Crucis (d. v. s. d. 3
Maj) 1436.
') I ett pergamentsbref, dat. Vesterås d. 23 Juli 1392 bortbyter Engelbrekt
Englikoson en tomt, som redan hans farfar Engelbrekt egt i, Vesterås.
Skölden är tudelad, i högra fältet är en half heraldisk lilja, i det vensti a
en nedåtslagen vinge, hvaremot rikshöfvidsinannens sigill visar o halfva liljor
omkring en triangel. Vid räfstetingen i Vesterås 1399 dömdes flera gods
frän »Ængelbrects urvvom» Jfr s. (77) 89, 98, och s. 80 »aff Ængilbricte».
— Att Niclis Ærigilbrictson förekommer såsom häradshöfdmg i Norrbo
härad (vid Vesteråsl uti ett dombref af d. 15 Oet. 1436, bestyrker, att
han är samma slägt., som i diet föregående omtalas; ty häradshöfding skulle
hafva bostad inom häradet. Rikshöfvidsmannen omtalar i ett bref till
biskop Thomas, dat. fer. 6 post nativ. Mariæ (d. 9 Sept.) 1435, att han
lemnat Örebro slott i sin brors vård. Skandin. Handl- VIII: o, jri Reutei-
dahl, Sv. kyrkans historia III: I 5 121. Broderns vapen var något olika.
•) Det enda bekanta stället är ett salubref af Nichlis Engelbrechtsson af d.
15 Febr 1426 hvari han med sin bror Engilbrechts rad säljer jord i
Stenqvista socke’n till Eskilstuna kloster Diplomatarium DaJekarl I. 263.
Jahn anför visserligen ett bref, som Engelbrekt d. 29 Sept. 1431 skulle
hafva skrifvit till Tjällmo och Christhergs socknar i Östergötland, och slutar
,I eril f ntt han redan då haft en betydande samhällsställning o. s. v.; men
