- 8 - Central 1 deoaa diskuoyloner har varit tanken att lltteraturen genom sin bestämda plats i samhället bildar ett särskilt system med bestämda normer . Detta regelsystem har oftast kallats " den 9 - 1 litterära Institutionen " . De regier som bestämmer systemet kommer tili uttryck pâ fiera nivâer . Institutionen ställer förväntningar pâ vad litteratur ska handla om , hur den ska skrivas , läsas , uppfattas och användas . Litteraturkritiken blir en nödvändig förmedlande och reglerande instans i Institutionen . 1 . 5 . Proletär offentliehet . Efter att ha nuddat vid begreppen borgerlig offentlighet och litterär institution ska vi nu ätervända till utgângspunkten , begreppet proletärlitteratur . När Martin Koch och de andra prole - tärdiktarna kom med i Steffens antologi upptogs de i den litterära Institutionen sâdan den är bestämd av den borgerliga offentligheten . De kom med som " författare " och i termen " proletärdiktare " lâg tyngdpunkten sâledes pâ det señare ledet , med Holmgrens resonemang i minnet . Lägger man i stället vikten vid det förra ledet , " proletär " , kan man fâ upp ögonen för tili exempel den agitatoriska kampsângs - traditionen i den tidiga arbetarrörelsen . Proletärdiktningen i Steffens antologi var skriven av verksamma författare . Men den tidiga proletärlitteraturen saknar vad " vi vanligen kallar författare . Forst vid tiden för storstrejken 1909 dök författar - individen upp . Dessförinnan var det ofta signaturer som stod bakom de kampsânger och agitatoriska dikter som trycktes i den socialistiska pressen . Sängerna och dikterna ingick alltsâ inte i ett litterärt sammanhang utan i ett politiskt , i arbetarrörelsens kamp . Med den tidiga kampen för rätten att organisera sig fackligt och politiskt följde ocksâ umgängesformer och mötessammanhang som var karakteristiska för arbetarklassen . Här ingick deklamerandet och sjungandet'bland insamlingar , arbetarfester , Folkets Husbyggen , socialistiska söndagsskolor och I * öda Julottor . Och samtidigt som den fackliga och politiska kampen fördes byggdes en partipress upp i hârd frontställning mot den borgerliga preseen . Vad man här finner är en sorts motoffentlighet , skild frân den borgerliga offentligheten . Oscar Negt och Alexander Kluge har i sin bok Öffentlichkeit und Erfahrung ( Prankfurt am Main 1972 ) introdu - cerat begreppet proletär offentlighet som en term i opposition till