164 NORDISK LlTTËRATUR hvilka människor utan resignationens mod komma stickandes för att pröfva lyckan , och den gör mer än rätt i att föraktligt afvisa mânga af de andliga växelförfalskningar , som mer eller mindre ärliga mystici satt i rörelse . Mâ alla dessa icke söka veten - skapens bank , som ej utställer mer sedlar än den har guld att lösa in med , men i stället klappa pâ i det stora katolska assuranskontoret , där ingen än sä tvetydig anvisning afvisas . Men äfven för den , för hvilken all denna pockande och larmande mystik , sâ skild frân den äkta och gamia — den var världs - förglömmelse och själfhängifvenhet — är en styg - gelse , kan den mystiska känslan inför till - varon , inför kosmos , inför det okända och ovetbara , vara en oundgänglighet . Det är nâgot af detta perspektiviska och oafslutade , med mânga hori - sonter bakom hvarandra , som saknas i Edvard Brandes' diktning , och som gör , att hans personer stundom gifva intrycket af att röra sig i rum , i hvilka förständet alltför mycket sublimerat lüften . Kanske är det igen detta , bristen pâ atmosfär , som förlänar hans sista bok , »Lykkens Blaend - vœrk» , nâgot främmande , âtminstone för vekare och drömmande naturer . »Lyckans bländverk» , det är här kärlekens . Boken är den bittraste och förakt - fullaste framställning af det intiga och tomma i den erotiska lidelse , som saliggör och förbränner , men hvilkens fröjd och hvilkens kval äro själfskapade illusioner och gyckelbilder . Med en passionerad logikers skärpa , en demonstrerande geometrikers konsekvens i hvarje led i sin beviskedja , klargör författaren sin tes . Vi se för oss en krcts människor ,