WERNER SÖDERIIJELM 69 att »med vänligt framsträckt bröst mottaga pilen frân nödvändighetens milda bâge» , men själfva Ordens formulering vittnar liksom heia dikten om den i filosofisk kamp vunna resignationen . Hos Runeberg är enheten med alla lifvets lagar instinkt — han kände sig höra tili världen som ett växande träd , som behöfver bade sol och regn under sin tillmätta lefnadstid , och hans öfverlägsna förmäga af lycklig inpassning i alla förhällanden har gifvit hans väsen dess enastáende helhet . Den andra faktorn vid bildandet af hans konst - närsegendomlighet var antiken eller rättare en ringa del af den hellenska antiken , med hvilken hans själ under grundliga studier af de gamia aukto - rerna införlifvade sig i tacksam känsla af blodsband . Det är den sida af antiken , som framför allt speglar sig hos en diktare som Sofokles , det destillat af grekisk anda , hvilket vi beteckna med »sofrosyne» , som i konst är respekt för form och verklighet , mâttfullhet och klarhet , som i lifvet är vis glädje och vis fattning , som i sinnesriktningen är den välorganiserade människans naturliga rättskänsla och ädelmod . Äfven för Runebergs tid och dess romantiskt förskönade antik var detta blott en sida , och oss , som mer och mer skymta ett Hellas med mörkare skuggor och mer lidelsefulla drag , före - faller denna bild än mer abstrakt . Men Runeberg tog det , som passade harmonien inom honom själf , och lägger man härtill hans kärlek tili den mâleriskt beskrifvande antika dikten , skildrande hvardag och hvardagsbestyr tröget och dock genom ett morgon - ljus , som gaf det gamia och vanda ett skimmer af