150 SVENSK LITTERATUR men ryckte nerverna med , och nâgot af samma , ej sallan ofina , men skakande och sensationsstarka fart faillis i fiera af de liffulla skâdespel , fru Agrell under dessa âr författade . Hon ägde aldrig fru Edgrens lysande , stâlsmidda intelligens eller hennes sällsynt omfattande och djupa erfarenhet af socialt svenskt lif , men ett känslofullt uppbrusande temperament och en lefvande , fastän mot det melodramatiska väl mycket riktad fantasi . Sedan den perioden liar fr« Agrell genomgâtt âtskilliga , rätt kuriösa förvandlingar . Den drama - tiska tendensdikterskan blef — Lovisa Petterkvist . Jag bekänner , att hon i den inkarnationen är inig en nästan fullständig främling . Lovisa Petterkvist lär vara en svensk fru Buchholz . När det ound - vikliga ödet ibland i verkliga tillvaron placerar mig vid sidan af denna dam vid ett middagsbord eller i en soffa , söker jag , sâ godt jag kan , hâlla god min och lyssna till det rent Buchholzska , inen i litteraturen , där man är lycklig nog att själf fâ välja sitt sällskap , undviker jag henne sorgfälligt . Sàlunda hör jag icke tili Lovisa Petterkvists vid - sträckta bekantskapskrets . Förlusten är kanske min , inen i sâdant fall blir den näppeligen nâgonsin reparerad , ty hvar och en liar ju sina fördomar , och min gäller harmlös , smâborgerlig och foto - grafisk svensk satir . Sedermera har fru Agrell visat ännu eil tredje uppenbarelseform , en sagoaktig , naturromantisk och nordsvensk efter Pelle Molins föredöme , men burén ocksä — det mäste rättvisligen framhâllas — af de egna barndomsminnenas sagoluft och förskönings -