AUGUST STRINDBERG 13 ädlande kraft som han förvärfvat . Och i det hela oförändrad kvarstâr i hans ande , efter alla tankens ridter i den högre skolan och alla känslans pröf - ningar och pilgrimsfärder , den nordiska folktypen i all dess primitiva och oharmoniska väldsamhet med de blâaste oändlighetsbehof och de simplaste instinkter i evigt osmält blandning , typen , som skapar bildstormare och vederdöpare , häxplägare och läsare — men ocksâ de stora reformatorerna , de sociala och religiosa förnyarna . Och djupt ur dessa dunkla folkschakt är det den Strindbergska inspirationens sjudande flöde kväller . Liksom hos hans andliga bröder bland romanerna och slaverna , Rousseau och Tolstoj , gifver denna djupa poetiska naturbotten honom en profetisk hänsynslöshet , som är hälften af hans styrka . Hvar människa , som i födseln fâtt nâgot af den ljusa aristokratens jäin - vikt , och som civilisationens milda humanitet verk - ligen gätt i blodet , mister under slipningen en del räämne , af hvilket mäktiga och blodfulla konstverk kunnat danas . Själfironiens leende bor pá den verkliga kulturmänniskans mun , och om ocksâ de ursprungliga passionernas röster ibland hâlla sm häxsabbat i hennes själ , misstror hon de sorlande stämmornas buller . Det är denna blygselns och försynthetens elegans , som mânga af de stora poe - terna lyckligtvis icke känna tili , ty dà skulle mângt och mycket vara odiktadt , som nu räknas till världs - litteraturens mästerverk . Hvad August Strindberg angâr , skulle man kunna kalla honom August I bekännaren , ty nâgon hänsynslösare diktare fâr man leta efter . Jag kan ej hjälpa , att läsningen af hans