48 ORATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS. af dæsses seiende måtte förschreckte yardha tili att efterföllja samma ondha exempell.D Och vill dedh wara aff nödhen, att jagh medh några klara och uppenbara bewijsningar uthförer och tili kienna giffuer, med huadh list och stycker Dæner pläga sigh undherstå oss enfalliga Swenska att omföra och bedragha, så att, om the Swenske, som nu lefftia, icke willia taga sigh wara föi dsen förderfferliga skadha, som aff Dseners nore- skapg) kommer: Må då deras barn och barnabarn j tillkommandhe tidlier aff wåra oferdh se och lära, huru litten tro och loffuen, som oss bör settja till the Daener. ' Och kunne jagh fulle h ) samma stycker klar liga nogt bevisa medh inånga wåra gambla Historier och de handlinger, som sigh våra föräldrar begiffuit haffua. ' Men på dett at iagh icke skall actas derföre, att jagh aff någott hemligitt haatt och äfwndh tallar illa om de Danska: så vill jag brucka theras egna böcker och Historier emott dem, såsom ock S. Paulus giordhe, der han wille straffa de Gretenser för ondha brister, *) då bruckade han Och vill her thill äfventyrs ware förnödenn med någre openbare och klare beuisninger >tt vthföre och thillkenne gifue, med huad argelisth thenn Danske illfundigheett sigh befliithe plager, ee som offtesth och aff ållder, att bedrage och omföre thenn Swensche simpelbeett, opå thett att om the menniskior som nu ij våår thid lefue och för the Danskes förderfvelige naberschap icke wette heller kunne tage sigh thilluare, att dock icke thess minnre wåre barnn och barnebarnn och the som efther them födis kunne med wåår ska- de och oferd ij thillkomende tider läre och ihugh komme måghe, hurvv lithenn troolofue thillförsicht eller vmgeuge oss Schwensche bör att hafue medh thett seelschap. Jagh kunne ock wäll månge sadanne wittnesbörd her thill indraghe som sig ij wår tid begiffuit hafue, män oppå thett jag icke schall achted warde vtaf nå- gett synnerligett haatt eller priuat afwund att förthale the Dansche tå will jag indrage och bruke D emot them och för oss theris egne Dansche Historier, och ther med ett nogsampt och bequempt Apostolenns Pauli exempeli [brukaj, huilckin thå som han wille straffe the Cretenser för onde bristher, då brukade 594. b. hann ther thill theris egenn prophetes Epimenides af rw» tunn Txritf nool-»\rvrl ffir fhv aff, han Pnsfädfis Wftd der till deras segne propheters wittnesbördh, Epi menidis, som enestädlies således badlie skriffuii *om* dem: de Oreter äro altidb ljugare, ondb diur ock lätte buckar,k) etc., sammaledes kan man ock medh all skäll och sanningh föra de wittneS- bördh emott de Danska som deras ægen Historicus Johannes Saxo dem giffuit (1 ib. 4) sæijandhes: b liuga och bedraga hälle wij Danske huarken för skam eller last etc. Huarföre effter grundwallen , derpå all menni- skeligh societas heller *Christelig* umgengelse henger (nemligen tro och loffwan) "hos* dem förfallen ähr: hvilken förståndigh *mau* wille då tryggeliga för- låtta sigh på dæras swickfulla och lösa förpligtelse ? Ja æfter Damer och skinbarligha besinna. m ) att de omliggand[eJ nattioner eller landh«) sådanna deras lögnactigha och trolösa natur besinnadt 0 ) haffua och derföre undliållit sigh frå deras omgen- gelse: så haffwa de wendt sigh till stora och grnffwer- liga edar och förhoppat att medh sueriandhe och blottandhe sina infödda lygeart förskiula. Och huar som man intet annat bevis hadhe till de Danskes löngacktighet, så vore dogh slike gruffweligha edhar (huilcka de så Gfudh lasteliga till huart ord then mening schrifuer vm them thill Tito, The Cre tenser äre alltid liugare onde bestier och lathe bwker. Sammeledes kann man och medh all skäl och sanningh före thett witt[n]esbyrd emotb the Dansche, som theris egenn historié schriffuer Joannes Saxo them gifuer, huilckin, då sqm jag war ij mijn vnge dager och mig vthi gode konnsther vthi Vniuersitettid (!) ij Rostock sampt med Alberto Krantzio aff Hamborg studerede och öfuede, med fliith öffuerlaass och vthschref, huilckitt vthi thenn fierde book wid änden sclirifuitt ståår, vmb sig och sine Däner, och sigher, Liuge och bedraghe hålle wi Dansche huarkenn för scham eller lastli. Huarföre efther fundamenthedt eller grunwalenn, ther all meniskeligh societet och vmgengellse oppå henge, nemblige troo och loffue : thet är att efther- komme och hålle huad man thillsäger: hooss them så schröplig och förfallen är, luiilckenn förståndigh eller wiis man kann eller trösther någenn tid sigh tryggeligenn att förlathe på theris suickfulle ock löse troo eller förplichtillse, huilckenn och förbemelte theris egenn schriffuellse [o: -ere] Saxo mångestädes mvkitt lööss- aclitigh och ostadigh bekenner. Och ther vtaff är thett komitt, att the Däner mere än alltt annet folck hafue wandt sigh thill så- dandt grufueligt och fåfengt swerijende med månge- hånde grofue och förfärlige eder, efther the ij sanningh beffnne hooss sigh siellfue, att the vmbliggende na tioner sådane theris lygnachtige och troolöse nathur förmercht hafue och förthennschull hållit-, sigh ifrå f) S.: och icke följe sådanne onde exempel efter. g) g. ; venskap. h) S : väl. i) S. : bestier. k) onde bestier och late bukar. 1) S.: addit ipsa verba Saxonis: Fallere simul et pejerare decorum. m) S.: hafva befunnit. n) Eller land desunt in S. o) S. : befunnit. 1) Primum scriptum est: hetenckie.