iS LAUFEN T II PETRI hans upsâth var dock icke annat, än at lian måtte således svijkeliga drapit honom* Hvilket efter Kon. Uffr thet giörliga förnummit hadhe, slogh han strax efiter honom, och kunde thess heller icke få honom sielf fatt, utan them allenast som medll honom voro, hvilka han ock strax ihiälslogh. Sedan skulle Hadingh alt heemliga hållit sigh i markene, och lurat efter Ko- nunghUffr, sa länge han ock stjälandes kom på honom och dråpen. Thetta förtääl Saxo alt annorlundhs; men huru thet ar rättsliga tilJgångit, så är thet likväl Vist, at Uffr Vart drä- ^ Hadingh, och af sin broder Hundingh stateliga i Upsala begrafven o). Hun- Hundingh blef Konungh i Sverige efter sin broder UfFr. Han hafver varit een beleefvat dingli och dngeligh man, medll hugh och hierta sinom fader och broder intet olijk, hvarföre hart ock till Konungaembetet ganska väl tienligh och fallen var, synnerliga pa then tijden, thet? Sm ige medll een sa hädsk och välligh fiendhe liadhe till at skaffa. Så ändock nu intet an nat kunde vara till förmodandes, an at thet gambla haat, som så stoort varit hadhe emellan Kon. Hadingh ocli Hundinghi fader och broder, skulle nu uthbrista till ytterligare krigh och obestånclh, likväl medan the nu utlröttadhe voro på bådha sijdor, var icke heller någon parten thertill obenägen, at thet måtte komma lill upslagh oöh fördragh, såsom ock strax skiedde; och vart ther medh Rijken emellan uprättadt een bestärtdigh fridh , then till mångh ahr sedan varadhe; Ja icke thet allenast, uthan medh thetsamma kom ock een sådana vän skap bådha Konungarna emellan, at han thet haat, som tillförendhe på farde varit hadhe, medh skäl måtte säijas vijdt öfvergaa. Thetta betygades väl medh mångh stycker, men syn nerliga medh itt, som man korteliga här förtällia vill. , Uen tijdh kom tidende ifran Danmark till Konungh Hundingh, at Hadingh Danmarks Ko— nungh skulle genom sin egin Mågh och Dotters svijk vara ornkommin, hvilket ändock’i san ningen icke sa var, uthan hade allenast varit lör händer; men genom förvaringh och tijdigh rådh vordit afstält, likväl elter slijkt lör vissa sanningh uthi Hundinghs gård bådat vart, togh han thet ock så, och leet medh thel samma kalla tillhoopa alla sina godlia män och bä sta vänner öfver heela Rijket, och sedan tå the försambladhe voro, leet bail tillredha itt inächta giästebudh, lijka som Konungh Hadingh i Damnark till een siälarätt och begrafuingh. Ther vart ock elfter Konungens hefallningh inburit i Salen itt machta stoort bryggekaar, thet man medh bästa miödh uplylte. När tå giästerna alla satho till bords, ato, drucko och gior— de sigh, glade, stodh Konungen up ifrån bordet, och gick till miödkäaret, theraf han Upfyl- te sin eredents och skiänkekaar, thet eena efter thet andra, baar them sielfver omkringh, skiän- kiandes theraf allom, så mångh som ther in i Salen voro, ty på then tijden hafver sådant varit räknat för een heligh Ceremonia och the dödas siälarykt. Thetta hafver tå så vahrat alt uth till nattena, så at Konungen sielf sampt medh alle andre hafva thessförinnän vordit druckne. När tå hvar i sin stadh således var gladh, och som minst vårdade, sprangh Konun- gsn sielf up i miödkaaret, som tå öfverfult var, dränekte sig tå ther och biel dödh. Uthi så måtto beviste tå Kon. Hundingh then villia och vänskap, som han hadhe till Konungh Ha- dingh i Danmark. Thetta måtte val varda räknadt för en sällsynt död af een sådana person; annars än som man kan täneka, at han thermedh ville betee, huruledes thet skall hållas för een sööt och lätt dödh, som een lijder för een rättsinnigh, linldh och troo vän. När ta Konungh Hadingh i Danmark thetta aff sin vän Konungh Hundingh i sanningh sport hadhe, tänkte ock han strax till, huruledes han ock med lijka vilkeu’ sådana sin trog ne och rättsinnige väns dödh betala måtte, leet så upreesa een galga, theruthi han sig sielf uphängde, hvar man till åsyno. Thetta hafver tå ock varit een ganska smädeligh dödh; men Konungh Hadingh synes härmedh hafva velat låta förstå, at mgentingh kan någon tijdh vara antingen så svår eller smäligh, at man thet ju är plichtigh lijda för een rättan väns skuldh. Här skall man vetta, at något sådant som här skrifves om Konungh Hundingh, finner man ock om een arman svensk Konungh sagt vara uthi våra Chrönikor p), nembbga Konungh Siolm, om hvilkeu framdeles talat varder, allenast är thenna åthskilnaden, at then- ne o) doh. Magnus, 1 , e. Caj). 12. Clr. Saxonem. L. p) Giron. Pros, et Rhythm. Min. nec non Catalogi I. p. 17. Regum.