XXXIII. OLAI PETRI ooo then Engelska Cfcrönikan säger. Ther af hafve vij ock Frigge dag, ty yij hafve ju samma Gudarna som the Tyska. Thenna Gudinnan var dyrekat förthenskull, att the skulle få god gifftermål, mäng barn och frijd och rolighet. Alle thesse tre Gudarna hafva statt i Tem plet, Thoore mitt uti, och en af the andra pâ hvarje sijdone, Thesslijkes Tarder ock be- rördt i var Svänska Chrönika om en Gudinna som när the Latiner kallades Ceres , henne dyrekade the här i Landet, som ock i annor land, pä thet the skulle fä god âhr pä korn och kiärna. Neptunus hafver här ock varit namnkunnig, och ther af veet man ännu tala om Näcken som seijes vara i vattnet, och att Näcken tager them bort som drunekna. Om här hafva varit någor Here namkunnige Gudar som the dyrekat hafva kan man icke vetta. Alen the Tyska hafva hafft en Gud then the kallade Erode , som när the Latiner he ter Saturnus, then Guden synes ock här namkunnig hafva varit, och ther af plägar man kalla them som arge äro, Krodan skalekar. En Afgud hade the Tyske ock, elfter som en part thet mena, ther ther kallades Jodut, ther af pläga the som slagne och dragne varda och illa tracteras , ropa Jodut g)- Af Here. Afgudar vet man icke att säga här i Sverige. Thesse löreskrefne Gudar Thoor,Oden, Frigga, och till äfventyrs Ceres med, hafva hallt hvar för sig sine besynnerliga Präster, som them pâ theras dagar offer giorde, och hvart njonde âhr hade the med theras Konung af hela rijket ena ahnenneliga samqvem ther the kommo tillhopa med theras offer ocli skiäneker till förbenmlde tempel och giorde ther theras Gudom offer för hela Landzens välfärd, och vardo ta några lefvandes offer giordt både af menniskior och annor diur, dock alt mankiön, och theras brod vaiut uthgutct Gudenom t.ll ähro, och kropparna både af menniskior och annor diur uphängde the i en helig lund som hardt vijd Afguda Templet var, ther nu står Bonde - Kyrkian, som en allmennelig mening är h). Och thetta vare nog sagt af then afgudha dyrekan som här i landet varit hafver. Thesslijkes hafva ock somblige hafft then mening, att thet som nu är ett Sveriges rijke skall hafva i förtijden varit fem Rijken i). Thet lörsta skulle varit t inland och hela Åbo sticht. Thet anclra Helsingeland med all Norlanden. Thet trijdie Upland, Södeiman land och Naerkie, och thetta skulle hafva varit thet yppersta rijket och hett Sverige ellei Svidhia Rijke. Thet lierde Götha Rijket, hela Linkiöpings sticht, Aärendt och t ästeigiöth- land. Thet fempte Värmeland och alla Dalarna. Men om Helsingeland med Nonanden , och Värmeland med Dahlarne skole hafva varit tu rijke , ther låter iag andra döma om, mig synes thet icke lijkt vara. Alen om Finland är klart nog, ty thet hafver icke länge vaiit under Sverige, utan med tijden är så ett stycke och sa annat vunnit liar under. Sompt fsom nog troendes är) tog S. Erich härtill Rijket, sompt Birger Jarl, och sonvpt Koi,un ö Birger, som af Chrönikorna väl märkas kan. Thesslijkes är ock klart nog, att Götharna halva hafft en Konung för sig sielfva, och synes lijkt vara, att thet rijket hafver räckt alt in till Öhresund, ju besynnerliga hafver Halland varit ther under, ty elfter som v ai Lagbok inm haller, lyder thet Sverige till k), dock hafver thet gått af och till, stundom under Dnnmarck, och stundom under Sverige, ocli så hafva thesse tu Konungarijken Sverige ocli Götha rijket med tijden kommet under en Herra och vordet ett rijke. Och therfore hafva na Sveriges Herrar then titul, att the kallas Sveriges ocli Göthes l) Konungar, änthå att för try hundrade ahr se dan plägade Konungarna här i rijket allenast kalla sig Sveriges Konungar och sällan Götha Konungar, hvilket nog bevijsas kan al unga Konung Sverkers och Konung Valdemars bref, som ännu väl finnas. Afen Konung Mâgtius Ladulââs och hans effterkominaiide hafva altijd skrifvit sig för Sveriges och Göthes Konungar. Oeh thetta vare nu sagt om thetta stycket. Pläga ock vare Svänske Chrönikor föregifva hurutlana land Sverige är, hvilket mig synes ey behöfvas skulle, elfter thet att thetta skrifves för theras skull som här inrijkes boo, the ther bättre veta landsens lägenhet än thet beskrifvas kan. Afen thet skall man dock g) Jodut 1. Jadut, formula quintantium iii summo discrimine, apud Germanos populos u- sitata, etiarn occarrit in Clironico Rhythm, ma jori (v. supr. pag. i45) et Alexandri Alagni Hist. Rhythm, nec nön in versione S. Biblior. Svecana. Jer. 12 : 6. i5: xo. De etymo vo— cis inter eruditos cex-tamen est. Conjecturas co- piose recenset Ihre. Cfr. etiam Wächter Gloss, in h. voc. Qua vero fide auctor uoster ex hoc vocabulo Numen finxei’it, quod hactenus i- gnorat Theogonia Scandinaviæ antiquissima, in xuedio relinquimus. Ericùm Olai ducem non babuit. Asseclas vero stue sententiæ postmodum obtinuit O?- Worminm in Afomim. Dan. p. J9 e <- alios, qui, ut ante nos observavit Ihre, ex hoc vocabulo idolum nuspiam visum lectumve fin- gunt. 7?) Hæc auctoris nosli'i assertio, ex Chro- nico Prosaico et Erico Ohii petita, necasionem dédit famosissimæ controversiæ de situ Vetei'is Upsaliæ inter O- Verelium et J. Schefferum. i) Hanc divisicnem ex Erico Olai desumsit Auctor. ftj Cfr. v. Dalin Hist. Sv. T. I. p. 4iy. /) Cod. 1 . addit: Wendis.