- 14 -
ÍJamma âr , 191' / » fíick fJAl' för i'örata gärigen I rogeringaatällning genoin en koalition med liberalerna . Under tjugotalet satt SAP ensamt i regeringsställning vid tre tillfällen . Partiorganet Social - Demokraten blev alltsâ regeringsorgan och det statsbärande partiets företrädare .
Yad händer med arbetaroffentligheten dessa âr ? I det förut närnrufo numret av Ord & Bild tar författarna ( Cecilia Falk m . fl . ) av uppsatsen " Karl Östman - sâgverksarbetare och författare " upp utvecklingen av den socialdemokratiska tidningen Nya , £amhället i Sund s val 1 . Tidningen " präglas redan frân starten av motsättningen mellan att föra fram de omedelbara arbetslivs - och kamperfarenheterna frân ten och att bli ett organ för partioffentligheten . " ^
Partioffentligheten blir här ett exempel pâ den begränsade arbetar - offentlighet som karaktäriserar fackföreningar , bildningsorganisatio - ner etc . , vilka Negt och Kluge kallar " idealföreningar " eller " nödvärns - organisationer " jämte den borgerliga offentlighetens institutioner . Man kan alltsâ säga att partioffentlighet och proletär offentlighet stâr i motsats till varandra .
Författarna av upps^atsen om Karl Östman visar hur Nya Samhället under seklets första decennium ( tidningen startades I9OO ) hade en övervägande lokal prägel och att den politiska och ideologiska debatten fördes utifrân lokala frâgor . Men efter storstrejken förs tidningens innehâll upp pâ ett riksplan , samtidigt som det pâ olika sätt blir styrt av partiet ( t . ex . genom utbyte av redaktörer ) .
Nya Samhällets utveckling kan jämföras med utvecklingen av de proletära offentlighetsformer vi belyst . De organisationer som Negt och Kluge benämner idealföreningar , dvs . ABF , Folkets Husrörelsen , fack - förbund etc . , blir den reformistiska arbetarrörelsens domäner . Men vad man künde kalla en lokalt baserad och lokalt präglad arbetar - offentlighet med tonvikt pâ aktiviteten pâ klubbnivâ verkar de kommunistiska Organisationerna ta over .
Det kommunistiska ungdomsförbundets orgaxi Stormklockan och funktionärstidningen Klubbisten rapporterade sâlunda flitigt om klubbarnas mötesverksamhet och bestod dem med programförslag , kupletter , dikter och pjäser . I de unga socialdemokraternas motsva— righet tili Stormklockan , Frihet , finns inget liknande . Det betyder inte att man inte sjöng och spelade teater i de socialdemokratiska ungdomsklubbarna . Men det visar att man pâ central nivâ tillmätte denna basaktivitet lâg organisatorisk och politisk betydelse .

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.