- 12 - 
Danaer och footer hado mari ofta i IVoikotn JIuu . iJygtfandot av C'olkotn Hub och Folketo Park «atte fart 1 början av nittiotalot . Bakom tiig hade man byggandet av frikyrkor och ordenahus men idén om folkets hue och parker var internationell . Den 7 maj 1887 berättade Social - Demo - kraten om " le parc populaire " i Gent , Holland , och den 4 juni samma âr rapporterade tidningen om " MaiScn du Peuple " i Belgien . 
Kaf éverksamheten hör ocksâ till de proletära offentlighetsformerna . Kaféerna tillhörde ibland ungdomsklubbarna och ibland nykterhets - logerna , ibland var de kooperativa , ibland privata . Det gemensamma var deras karaktär av diskussionsfora , mötesplatser . Ett av de rykt - baraste kaféerna , Utposten i Malmö , var sa privat att det inte ens registrerades som kafé . Här planlade Anton Nilsson , Algot Rosberg och Alfred Stern det bekanta Amaltheadâdet 1908 . 
Bildningsarbetet med arbetarbibliotek , ABF - cirklar och verksamheten pâ Brunnsvik hör ocksâ hit . 
I framför allt det politiska arbetet medverkade sängkörer , blâs - orkestrar och amatörklubbar . De ingick i klubbverksamheten och deltog vid strejkmöten , demonstrationer och i agitationen . Ett klubbmöte inleddes vanligen med unison ( samfälld och samstämmig ) sâng av t . ex . Arbetets söner eller Ungdomsmarsehen . De avslutades pâ samma vis , med t . ex . Internationalen . Ocksâ mellan punkterna pâ dagordningen künde sâng förekomma , liksom deklamation av lyrik av säväl signaturförfattare som kända diktare som Gustaf Fröding och Ture Nerman . Pâ det politiska mötet künde ocksâ klubbens amatörlag framföra nâgot enkelt teaterstycke . 
Amatörklubbarna spelade i seklets början lustspei och nykterhetspjäser . Richard Estréen ger i " Arbetarna och teatern " ( Arbetarrörelsens ârsbok , Stockholm 1972 ) en rad exempel pâ agitatoriska nykterhetspjäser , som t . ex . Henrik Molanders " Kapten Crona " ( 1893 ) • Piera sâdana stycken gavs ut av Svenska Nykterhetsförlaget . Man spelade även socialistiskt färgade revyer Estréen tar upp ungsocialisternas nyârsrevyer i Stockholm I9O8 och I909 . Exempel pâ agitatoriska skâdespel är Alfred Kampes " Konflikt " ( I9O8 ) och Leon Larssons " Revolt " ( I9O8 ) . 
Ett intresse frân arbetarrörelsen fanns ocksâ för den socialt inriktade naturalistiska dramatik som künde uppföras pâ de etablerade scenerna . I aprii 1899 spelades Hauptmanns " Vävarna " pâ Svenska teatern . Hinke Bergegren skrev om händelsen i Brand nr 46 1912 .