- 9 - 
begxeppet borgerlig offentlighet . Boken översatteu till norska 1974 och gavs ut i Nordiska Sommaruniversitetets skriftserie under titeln Offentlighet og erfaring ( GMT 1974 ) « Den har haft en vidsträckt betydelse for diskussionerna bland marxistiskt inriktade litteratur - vetare i Skandinavien . 
Ocksâ begreppet proletär offentlighet är problematiskt . Till stor del är Negts och Kluges bok en kritik av de traditionella ur Komintern stammande kommunistiska partierna . Negt och Kluge menar att dessa inte lyckats föra den politiska och sociala kampen sâ att en proletär lighet kunnat skapas . Den proletära offentligheten kännetecknas alltsâ framför allt av att den inte realiserats . 
Med proletär offentlighet avses därför inte den rätt inskränkta motoffentlighet vi sâg exempel pâ . Sâ här vili den danske marxisten och litteraturforskaren Ralf Pittelkow närma sig begreppets inne - börd : 
" Proletär offentlighet omfattar i sin füllt utvecklade form alla sidor av den proletära tillvaron . Den är klassens kollektiva utveckling av erfarenhet i kampen mot kapitalets objektiva tvâng — i den gemensamma praktiska bearbetningen av de omständigheter som i vardagstillvaron förhindrar utvecklandet av klassmedvetande , som pâ förhand organiserar erfarenheterna , som placerar skiljelinjer och motsättningar inom arbetarklassen . Mellan män och kvinnor , mellan utbildade och outbildade , mellan arbetare pâ olika arbets - platser " . 
Men en sâdan proletär offentlighet har , menar Negt och Kluge , inte skapats . De ansatser som gjorts har i stället " härmat " den borgerliga offentlighetens mekanismer . Arbetarklassen har sâledes byggt upp organisationer av typ partier , fackförbund , bildningsrörelser etc . , som var för sig har organiserai delintressen och alltsâ aldrig kunnat omfatta nâgot totalt perspektiv . Negts och Kluges term för den här typen av organisationer är " idealföreningar " eller " nödvärnsorganisa - tioner " vars uppgift blir att försöka stâ emot och bekämpa borgarklassens motsvarande organisationer . Pöljden av dessa ansatsers begränsning har blivit ett karakteristiskt lägertänkande , enligt vilket arbetarklassen och borgarklassen ses som tvâ fientliga läger som försöker belägra varandra . Under tjugo - och trettiotalen var lägertänkandet framför allt i Tyskland knutet till föreställningen om Sovjet - Unionen som det internationella proletariatets fosterland . Eftersom lägertänkandet medför en oförmäga att se det kapitalistiska samhällets motsättningar avsätta sig ocksâ i de egna organisationerna menar Negt och Kluge att
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.