- 8 -
Central 1 deoaa diskuoyloner har varit tanken att lltteraturen genom sin bestämda plats i samhället bildar ett särskilt system
med bestämda normer . Detta regelsystem har oftast kallats " den
9 - 1
litterära Institutionen " .
De regier som bestämmer systemet kommer tili uttryck pâ fiera nivâer . Institutionen ställer förväntningar pâ vad litteratur ska handla om , hur den ska skrivas , läsas , uppfattas och användas . Litteraturkritiken blir en nödvändig förmedlande och reglerande instans i Institutionen .
1 . 5 . Proletär offentliehet .
Efter att ha nuddat vid begreppen borgerlig offentlighet och litterär institution ska vi nu ätervända till utgângspunkten , begreppet proletärlitteratur . När Martin Koch och de andra prole - tärdiktarna kom med i Steffens antologi upptogs de i den litterära Institutionen sâdan den är bestämd av den borgerliga offentligheten . De kom med som " författare " och i termen " proletärdiktare " lâg tyngdpunkten sâledes pâ det señare ledet , med Holmgrens resonemang i minnet . Lägger man i stället vikten vid det förra ledet , " proletär " , kan man fâ upp ögonen för tili exempel den agitatoriska kampsângs - traditionen i den tidiga arbetarrörelsen .
Proletärdiktningen i Steffens antologi var skriven av verksamma författare . Men den tidiga proletärlitteraturen saknar vad " vi vanligen kallar författare . Forst vid tiden för storstrejken 1909 dök författar - individen upp . Dessförinnan var det ofta signaturer som stod bakom de kampsânger och agitatoriska dikter som trycktes i den socialistiska pressen . Sängerna och dikterna ingick alltsâ inte i ett litterärt sammanhang utan i ett politiskt , i arbetarrörelsens kamp .
Med den tidiga kampen för rätten att organisera sig fackligt och politiskt följde ocksâ umgängesformer och mötessammanhang som var karakteristiska för arbetarklassen . Här ingick deklamerandet och sjungandet'bland insamlingar , arbetarfester , Folkets Husbyggen , socialistiska söndagsskolor och I * öda Julottor . Och samtidigt som den fackliga och politiska kampen fördes byggdes en partipress upp i hârd frontställning mot den borgerliga preseen .
Vad man här finner är en sorts motoffentlighet , skild frân den borgerliga offentligheten . Oscar Negt och Alexander Kluge har i sin bok Öffentlichkeit und Erfahrung ( Prankfurt am Main 1972 ) introdu - cerat begreppet proletär offentlighet som en term i opposition till

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.