Deklamationerna och talkörerna , traditionella element redan i de tidigaste teatergrupperna , kompletterades snart med element frân den borgerliga revytraditionen . S«tiriska tablâer och politiska kupletter 
tog plats invid massdeklamationerna . 
Samtidigt fotades denna teaterrörelse teoretiskt och ideologiskt i och med att proletkul'ttankarna nâdde Tyskland . Proletkul't utgick frân föreställningen om en särskild proletär kultur , i gründen skild frân den borgerliga kulturen och baserad pâ arbetarklassens spontana kreativa behov . 
Medan proletkul'ttearetikerna Aleksandr Bogdanov och Anatolij Luna - 
V 
carskij översattes tili tyska , bildade professionella revolutionära konstnärer mängder av proletära teatergrupper i Tyskland . 
Piscators " Proletarisches theater " i Berlin kan ses som ett uttryck for denna vâg . Men medan Piscator fick en plats i teaterhistorien , hamnade den stora mängden av proletära scener och teatergrupper utanför den vanliga betydelsen av begreppet " teater " . 
Avsikten med denna utflykt till Tyskland är förstäs att kasta ljus över Situationen i Sverige . Samma förhällanden tycks nämligen galla här . Samtidigt som socialdemokratiska Prihet rapporterade om " Die Freie Volksbühne " , publicerade ungkommunisternas Stormklockan ( 1922 ) i följetongsforra det första programmet pâ Piscators seen , Alfon Piquets klasskampsdrama " Fanorna " frân 1886 . Pörfattaren hade skänkt sitt stycke tili de krafter som verkade för insamlingen tili de svält» - drabbade i Sovjetunionen och Stormklockan manade " vâra kamrater " att spela det vid " tillställningar för den ryska insamlingen " . ^ 
Här ser vi nâgot som liknar de tyska proletära teatergruppernas verksamhet . Den " andra arbetarteatern " , skild frân Gösta M Bergmans arbetarteater , dyker upp pâ svensk mark . Pör att vidga sammanhanget byter vi nu perspektiv . 
1«4» Proletärlitteratur . borgerlig offentlighet och litterär institution . 
1921 sammanställde gymnasielektorn Richard Steffens en skolantologi ^ i vilken ingick bland annat författare med bakgrund i arbetarklassen , som till exempel Martin Koch , Ragnar Jändel och Gustav Hedenvind - son . Han kailade dem för proletärdiktare . Begreppet är kanoniserat i . litteraturhistorien . Men det är , üiotsägelsefullt . Ola Holmgren har i Ord & Bild nr 4 - 5 1976 problematiserat termen . " Det första ledet i ord— 8ammanställningen vetter ju ât proletära livssammanhang och erfarenhets - stoff , som svär mot det andra ledet : litteraturens villkoi * i det borger -
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.