- 125 - 
ändä i intimsfären . Knuts brott med sina socialdemokratiska ledare kan inte gestaltas med att han gär in i SKP eller att han börjar agitera fackligt utanför de socialdemokratiska ramarna . I pjäsen fár han i stallet fatta sin vän Knuts hand . 
Det politiska alternativet , den kollektiva politiska manifesta - tionen som dèmonstrationen utgör , finns heia tiden utanför . För att lösa bristen pâ en politisk handlingsväg i hemmet slutar pjäsen med att Internationalen sjungs utanför scenen . 
Det var vanligt att pjäser av agitatoriskt snitt avslutades med unison sang av Internationalen . När publiken och skâdespelarna i " Mot ljuset " tillsammans sjöng Internationalen förflyttade de sig i realiteten inte bara utanför scenen , hemmets värld , utan ocksâ utanför själva pjäsen , eftersom den bestäms av hemmet som sceniskt rum . " Mot ljuset 11 avslutas alltsâ med en dorn över sin egen form . 
13 . 2 " Stormklockan " 
>»■ " " 
" Stormklockan " publicerades i nr 10 av Klubbisten 1928 utan namnet pâ författaren . Bara dessa knapphändiga upplysningar säger ttycket om det sammanhang pjäsen ingick i . 
Klubbisten var SKU : s funktionärstidning . Där trycktes material och gavs direktiv tili de kommunistiska ungdomsklubbarnas verksamhet . " Stormklockan " angavs i Klubbisten vara " en pjäs för festerna pâ Stormklockans dag " , dvs . den 9 december . 1928 fyllde tidningen tjugo ár . Klubbrapporterna efter jubiléet i Stormklockan visar att pjäsen spelats . Den 9 december uppfördes tablân i Vrena i Södermanland av Nävekvarnsamatörerna . Den 15 december spelades 
den i Glimâkra och den 21 december i Boras ; . , ocksâ här av1 
^lubbamatörer . ^48 
Det partisammanhang som vi satte in " Mot ljuset " i har här helt slagit igenom . Pjäsen är skriven direkt för och om ungdomsförbundets Organ , den är tryckt i SKU : s funktionärstidning och uppförs av Ungdomsklubbarnas amatörlag vid Stormklockans 20 - ârsjubileum . 
" Mot ljuset " var inte sä knuten tili partioffentligheten . Tvärtom säg vi hur den dramatiska formen där stod i motsättning tili det i pjäsen som knöt den till ett politiskt och socialt sammanhang . Den anpassade sig mera än " Stormklockan " tili den teatrala institutionens regelsystem och det är följdenligt att författarnamnet i " Mot ljuset " framhävs medan det saknas i " Stormklockan " , där partisammanhanget slâr ut författaridentiteten .
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.