Full text: (24)

svenskt teaterlif 
59 
som skânktè glädjen röst och sorgen stämma i vârt land , jag gaf musiken hemortsrätt i Sveriges bygder , och sä länge en svensk Augustus minnes , skall ocksá ihägkommas den första , som införde Melpomenes ljusa offertjänst uti vâr kalla nord . . . 
EMILIE HÖGQVIST . 
Stackars Emilie kommer ej ihâg mycket . Blott ett vet jag , att det , som Iedde mitt Iif , var en makt , som bjöd mig gifva och gifva . Det var sä natur - ligt för mig att skänka bort mitt skratt och mina tárar , som för solen att gifva sitt ljus och för daggen att bjuda sin svalka . Egentligen lefde jag blott när jag gaf , glädje , lust , drömmar , smek - ningar och allmosor , det kändes pâ samma vis , med samma inre berusning af outsäglig rikedom och samma salighet öfver att kunna lyckliggöra . Sä gaf jag min konst och min själ och mina kyssar , som rosen sina blomblads skönhet och sin kalks doft , och jag förunnades ocksâ rosens lott att dö strax efter blomningen , utan den lángsamma för - vissningens förödmjukelse . Vid trettiofem árs âlder hade redan den vackra glöden brunnit ut — stackars , lyckliga Emilie ! 
JENNY LIND . 
Hvarför finns jag här bland de andra ? Jag hör ej ihop med dem . Allt ifrân den stund jag som liten började sjunga för mig själf , hade jag en aning om , att min stämmas klang ej räknade nägon släkt med de klingande bjällrors och den ljudande malms , som önskar handklappning och
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.