Full text: (24)

svenskt teaterlif 
57 
smärtsam och förfinad sinnlighet . Det är nâgot af vacker , utslagen blomma öfver henne , och blomlikt vacker är den lätta böjning , med hvilken hon lutar hufvudet mot vänstra axeln , som en tearos , tyngd af sin egen skönhet . Inför denna bild kan man ej ett ögonblick missförstä den dubbia makt hon ägde och den dubbia hänförelse hon väckte , den stora slöserskan med de evigt öppna händerna . 
Hur annorlunda , i alla punkter , verkar ej mot Emilie Högqvist hennes stora samtida pâ den svenska operan , den märkligaste af ej blott sven - ska , men väl alla sângerskor , Jenny Lind , vare sig man betraktar henne pâ Magnus' bekanta bild eller Södermarks tafia öfver henne som Norma , där Casta Divas mäktiga aria i all dess under - bara bredd ännu tyckes tona frân de halft öpp - nade läpparna . Intet hos henne kan kailas vackert - — hufvudet är nästan vulgärt med den breda näsan och den framskjutande hakan . Och ändock , hvil - ket drag af sällsam , inspirerad oátkomlighet , af det stora geniets skapande ensamhet ligger ej öfver detta ansikte med de grâblâ visionära ögonen ! Den nästan religiósa höghet , som omstrâlar nes konstnärsbana sâsom ingen annan scenisk artists , slâr sin afskiljande ljusring kring hennes gestalt , och man erfar den känsla af nästan ky - lande och oförklarlig storhet , som de ojämförliga andarna föra med som sin atmosfär . Och man drömmer inför detta porträtt som inför en sâng - gudinnas gâtfulla mask sá länge , att ens sinne blir tungt , och att vemodet öfver att de vackraste
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.