EN VÄRLDSHISTORIA EFTER NVA GRUNDSATSER 31 
heternas betydelse för folken och utvecklingen . »Människan som lifsföreteelse pâ jorden» heter uppsatsen , och heia dess ledmotiv är , att niskan är ett stycke af jorden» , och att hennes historia ensamt ihop med marken kan begripas . Det är ritualens pessimistiska »af jord är du men , och tili jord skall du áter varda» , men om - tydt tili ett lifvets evangelium , tili förklaringen öfver folks och rikens uppblomstring och under - gáng . Tankegängen är ju icke ny — belägenhetens och klimatets , i det heia naturomgifningens histo - riska betydelse är ju sedan Montesquieus dagar aldrig glömd — men den är här pâ ett helt nytt vis geografiskt genomtänkt , och genom denna varma apologi för »det politiska rumssinnet» och den »sociala rumsutvidgningen» bläser nâgot af det moderna Tysklands starka framtidstro . 
Efter dessa förberedande uppsatser begynner själfva världshistorien med framställning af »mänsk - lighetens förhistoria» , och sedan följer i ordningen den amerikanska kontinentens och Stilla Oceanens historia . Den andra delen , som skall inrymma Océaniens och Kinas häfder , är ännu icke ut - kommen , medan däremot de tredje och fjärde delarna öfver de urâldriga kulturfolken i Väst - asien och kring medelhafsbäckenet redan begynt publiceras . Hur de olika skildringarna här ut - fallit , det tillkommer ensamt historikern af facket att bedöma . Äfven lekmannen kan dock ej undgâ att märka den ojämnhet , som särdelning af arbete pâ mänga händer gärna medför . Medan sâ mânga af dessa historiska fresker i stört öfver folkens