VID SEKELSKIFTET 
271 
skaffenhet bief sá betydelsefull , och i England mognade med Mill den moderna anglosaxiska världsförklaringen . Men afgörande och omska - pande allt blefvo dock först den Mayer - Helmholtz - ska teorien om energiens bestând och Darwins teori om arternas uppkomst , frân 1859 , de utan frâga största och viktigaste tankeakter och résultat , som vârt sekel erbjudit , läror , som bilda basen för hela det moderna lifvet och hvilkas alla konsekven - ser pà längt när ännu icke äro dragna . terande hvarandra som begrepp af inre enhetlig - het och yttre utveckling , famna de sä godt som allt det väsentliga af social och individuell tanke frân seklets afslutning . Heia skönlitteraturen , där den icke tär pâ omstufvade romantiska rätter , har i denna âskâdning sin botten . Man kan säga , att ett utomordentligt snille som Honoré de Balzac , ârhundradets störste romanförfattare , anat denna lifsuppfattning redan innan forskningen formulerat den . Hur verkar icke hans »mänskliga komedi» som en darwinistisk världsstrid , förkroppsligad i bild ; hur regierar ej ensamt kampen för tillvaron dess tusen stridande personers anda och struktur ! Och sedan frân Flaubert ner till dagens allra sista poetiska heliga finnes väl ingen oberörd af denna världsuppfattnings lynne . 
Visserligen minnas vi alla , att ocksá här re - aktion ej saknats . Midt igenom folkträngseln och maskinsurret sâgo vi en högväxt , blek , i hvitt höljd gudinna komma , som kailade sig »den nya mysti - ken» , och den romantiske Adam , som finnes inom oss alla , lystrade tili hennes skälfvande och vackra