SVENSKA SKÖNLITTERATUREN UNDER OSCAR II 259 
äfven dar vi ieke nu vanta det . — I alla händelser kan man redan nu utan inskränkning förstä detta stridbara ârtiondes mission . Det bedrefs under detta ett mödosamt och intensivi andligt jordbruk , utan hvilket — misstänker jag — vár nuvarande poesis vackraste trädgärdar svârligen vore tänk - bara , hvarken Verner von Heidenstams lustpark med sin trolska blandning af gammal svensk lierr - gârd och stiliserad romersk villaplantering med marmor bland popplarna , Selma Lagerlöfs lustiga gammaldags rosenanseri med alla vära mormödrars blomstersorter , eller Frödings täppa , där han i rousseauistiskt raffinemang odiar torpväxter , stock - rosor , vildapel , geranium och balsamin . Detta kan utsträckas vida längre , men utan namns nämnande vet litteraturvännen , hur mycket hvarje nytt för - sök haft gagn af , att det föregäende decenniets män röjt plats . 
Säkerligen skall det ocksâ räknas tili denna generations heder , att sä godt som alla dess män ägde själfkorrigeringens ödmjukhet och själfutveck - lingens styrka , när deras första ungdoms konst - äskädning visade sig för ensidig och trâng , ty i stört sedt är det ju en och samma släkt som gjort bâda kampanjerna för eröfrandet af den poetiska friheten . 
Men vemodigt verkar vid en dylik âterblick tanken pâ dem , som tystnat och försvunnit . Tvâ kvinnogestalter är det dà , som framför allt teckna sig för fantasien . En högväxt kvinna med ett an - sikte , som utan att äga nâgon linjeskönhet , präg - lades af en ovanlig lifaktighet , rörelse och in -