54 
STUDIER ÖFVER JACQUES CALLOT 
Detta intryck af oväntadt djup âstadkommer emellertid Callot pâ fiera sätt . Han undviker först och främst gärna den slutna interioren , där väggar öfverallt oryggligt afskära afstânden . Och han gör rätt däri , ty med sitt behof af verkan med mânga figurer , hvilka alla skola äga vederbörlig luft och areal , skulle han lätt kunna förledas tili ologiska rumsskildringar . Det är ocksâ fallet t . ex . ¡ den enda bild i den mästerliga följden öfver »Krigets elände» , som försiggar inomhus , »Plund - ringen» . Vi se framför oss en massa landsknektar och soldater , hvilka , sedan de hängt husfadern i ett rep öfver eldstaden som ett skjutet villebrâd , i hans stuga hängifva sig ât alla slags rofferier och ogärningar . Hvartenda drag är tecknadt med förskräckande sanning , men själfva rumsbilden är knappast tänkbar . Det finns härinne icke mindre än ett femtiotal soldater . Ingen lothringsk eller fransk landtgârd skulle äga en lokalitet , där alla dessa marodörer künde hâlla till och där alla dessa vilda scener skulle sä bekvämt kunna utspelas . 
Med fog undviker Callot sâlunda den slutna interioren , och använder han den , är det tili stora praktgemak eller slottssalar han för oss och helst in i dômerna , hvilkas höga skepp och i dunkel försvinnande pelarhvalf erbjuda hart när obe - gränsade möjligheter tili rumsvidder och fjärr - blickar . I etsningsföljden öfver »Jungfru Marias lefnad» är den heliga Annas barnsbördsgemak ett af dessa ofantliga , höga och djupa rum med öppen spis , som man finner i italienska palats . Madonnans dödsläger i apostlarnas krets stär ocksâ i ett snar -