DEN ITALIENSKA BAROCKSTILENS UTVECKLING 49 
Tractat öfver byggnadskonsten och i Luca Paciolis Divina Pro port io ne . Men Schmarsow har sökt visa , att Michelangelos ledande princip for sin verksamhet som arkitekt var en ännu längt djupare analogi mellan byggnadsverket och den mänskliga Organismen än som föresväfvat nâgon af renässan - sens konstnärer eller teoretici . 
Den vâldsamme kroppsbildaren , som med mejseln skildrat människokroppens öfvergäng frán gosse till yngling och frán yngling till man , frän Giovannino till David , framställt mannakraftsidealet i Kristus i S . Maria sopra Minerva , stegrat det till det gigantiska och profetiska , för att sedan skildra »den âldrande Organismen i dess förvissning» , och sâlunda sökt följa heia lifsprocessen , är det som talar ocksä när han öfvertar Antonio di Sangallos arf och omskapar Palazzo Farnese och S . Pietro . Därför ökar han frontalhöjden pâ palatset och drifver heia fasadens lif upp mot den »mäktiga kransgesimsens pannband» , därför blir S . Pietro för honom bâde i frâga om yttre och inre bildning framför allt en enhetlig , lefvande gestalt med centralbyggnadens höjdlinje som verkets ryggrad och kupolen som hjässa i storartad plastisk analogi med en upprättstäende människobild . Delarna i byggnaden fâ därför ej heller den relativa och lagbundna friheten hos stereometriska kroppar med deras geometriska former , men uppfattas som lefvande partier i en växande organism , utan för - mâga af själfständig existens . 
1 frâga om handhafvandet af själfva materialet är Michelangelo ocksä plastiker . Stenen är för 
4 . — Lever tin , UtländsJc kons t .
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.