40 
UTLÄNDSK KONST 
samma med summariska sidor fulla af beklagan - den , med afgjord antipati , utan att göra nágra ansträngningar att begripa eller förklara . Själfva namnet barock ( termen är säkerligen fransk och stammar först frän den klassicistiska hvälfningen i slutet af förra ârhundradet ) innebar ocksâ en estetisk , ja , nästan en moralisk förkastelsedom . Det är först i vára dagar , som detta förändrats . Utan att principiellt hafva skiftat stândpunkt bief dock renässanskulturens store sedetecknare , Jacob Burckhardt , den , som här förberedde ett omslag och ett djupare begripande , ty i hans Cicerone meddelades den första verkliga skildringen af barockens väsen och egendomligheter . Till Burck - hardts uppfattning anslöto sig ocksâ länge sä väl alla smärre studier öfver denna stil , som t . ex . antydningarna i Springers skildringar Bilder aus der neueren Kunstgeschichte , 1867 , de af v . Zahn och R . Dohme i L . ützows Zeitschrift für Bildende Kunst ( 1873 , 1878 ) publicerade undersökningarna , som ocksâ de utförliga verk i ämnet , hvilka sedermera sett dagen — P . Schumanns Barock und Rococo ( 1885 ) ( egentligen ett bidrag tili Dresdens byggnads - historia ) , Q . Ebes stora kompilation Die renaissance ( 1886 ) och Cornelius Qurlitts bekanta och innehâllsrika Geschichte des Barockstils ( 1887 ) . 
Ur dessa verk framkom ett allt tydligare med - vetande af , att barockstilen ingalunda fiele betrak - tas som en form af förfall och älderdomssvaghet , karaktäriserad af utlefvade epigonförsök eller pato -