Full text: (21)

144 UTLÄNDSK KONST 
beau naturel» ? Svaret hittas kortast och klarast pâ ett ställe hos Testelin ( s . 40 ) , där naturen förklaras skön , när den företer en ändamälsenlig fullkomning med rätta proportioner och förnuftigt sainband , och föremälen blifva konstnärligt sköna , rätt efterbildade i ett förnuftigt urval . Det var naturen i den allmänneliga väsentlighet , tili hvilken den mediterande människotanken sammanfattar och ordnar dess virrvarr af fenomen , som man ensam ansâg skön och värd att skänka konstens förevigande . Det var därför , som allt det enskilda och individuella , det tillfälliga och regellösa , det nyckfulla och ofullgângna , allt stoff , som kvällt öfver eller opponerat emot den plan , hvilkens matematiska schema man säg under företeelserna , utströks sásom betydelselöst . Till och med den skapare , hvilken af alia i tidehvarfvet stod det lefvande lifvet närmast och som har naturen att tacka för allt , proklamerade für máleriet en dylik konstlära — Molière i La Qloire du Val - de - Grâce : 
Le grand choix du beau vrai , de la belle nature , 
Sur les restes exquis de l'antique sculpture , 
Qui , prenant d'un sujet la brillante beauté , 
En Favoit séparer , la faible vérité , 
Et formant de plusieurs une beauté parfaite , 
Nous corrige par l'art la nature qu'on traite . 
Sâ ersattes sanningens principiellt erkända gestaltningsnorm med sannolikhetens . 
»Le vrai peut quelquefois n'être pas blable» , heter det i Boileaus bekanta rad . Redan fiera âr innan den hunnit till offentligheten , för -
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.