Full text: (21)

DEN FRANSKA KLASSICITETENS KONSTLÄRA 141 
som dess hufvudtendens alldeles motsvarade den franska klassicitetens anda . Lionardos grundaxiom i málarboken var ju nämligen , att mâlarkonsten är en vetenskap . Den allmänna benägenhet för en mekanisk världsäskädning , som med filosofien och naturvetenskapen bryter fram under 1600 - talet , ägde denne föregängarnas föregängare i lika hög grad som Galilei och Descartes . Liksom Spinoza ville more geometrico analysera och demon - strera sin etik , ville Lionardo behandla konsten . Men Lionardos underbara själ hade lika mycken blick för kvalitet som för kvantitet , för det lefvande fallets konkreta rikedom som för regeins normativa abstraktion . Individualist , förstod han det individuella och dess gränslösa betydelse i konsten . Hans kärlek tili världen omfattade det karaktä - ristiska och det groteska , kontrastens vikt för konstens efterbildning af världen . Här skilde sig principiellt akademiens — det sköna och typiska urvalets — konstlära frân Lionardo . Men frân hans arbete stamma dock en mängd tekniska detaljer och sinnrika verklighetsiakttagelser , som âtergâ i konferenserna . 
Af franska konstteoretiska källskrifter finnas högst fâ att nämna . 1500 - talets försök i denna riktning af Philibert de l'Orme , Jean Cousin och andra voro rent facktekniska och dessutom glömda . Frân själfva 1600 - talet funnos knappast mer än tvenne inhemska verk , ur hvilka konstteoretiska lärdomar och exempel künde hämtas . Det var Abraham Bosses 1649 utkomna bok Sentiments sur la distinction des manières de
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.