DEN FRANSKA KI . ASSICITETENS KONS ! LARA 131 
akademien , hade sin lokal i Louvren . Som full - ständiga och utförliga föreläsningar fâr man dock icke tänka sig dessa konferenser . De motsvarade närmast hvad vi kalla »diskussionsinledningar» , som inbjödo tili meningsutbyte ; och sedan herrar akademister diskuterat de framställda olika âsik - terna , skulle de ena sig om ett gemensamt ut - talande , hvilket skulle blifva akademiens gällande lära . Det sista ansâg Colbert synnerligen viktigt . Den konstnärliga âskàdningen skulle , som allt annat i tidehvarfvet , kodifieras tili ett enda ren - lärigt och enhetligt system . 
1667 begynte akademien , som sagdt , pâ allvar med dessa utredningar , och när den visade lust att försumma dem , grep Colberts järnhand âter in . Forst pâ hans álderdom började man kringgâ statuternas ord genom att i stallet läsa upp tryckta teoretiska arbeten eller áterupptaga redan hâllna konferenser ; och efter hans död voro konstnärerna giada att pâ sin litterära sekreterare eller historio - graf öfverflytta bördan . Men de verkligt intres - santa aktstyckena äro naturligtvis de , som stamma frân artisterna själfva , frân tidpunkten 1667—1682 . Det är efter konferenserna frân dessa âr , som den franska klassicitetens konstlära här skall fram - ställas . 
Dessa konferenser voro icke ämnade blott för akademiens elever . Amatörer hade i màn af ut - rymme tillträde tili desanima , och de skulle för att pâverka och bestämma den allmänna smaken rédigeras af akademiens tillförordnade historiograf . Denne , André Félibien , utgaf redan 1669 sju sâdana
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.