Full text: Niclas Lafrensen d.y. och förbindelserna mellan svensk och fransk målarkonst på 1700-talet (20)

226 
niclas i . afrensen d . y . 
som ämbetsmälarna , och för den allmänna opini - onen var det pâ sin höjd genom sin hoftitel , som han skiljde sig irán sina anspräkslösa kolleger . Skräordningarna af 1720 och 1731 , och 1739 ârs Hallordning känna , med undantag af resande ut - ländingar , ej nâgra fria utöfvare af konsten . Fiera gânger under denna tid sökte man visserligen lätta pâ skrâtvânget och auktorisera frimästare , men ännu voro de gamia borgerliga korporationerna starka nog att uppehâlla och svartsjukt bevaka sina gamia privilegier . Konstakademien förändrade detta tillstând . Under den första tiden var dess ställning ännu sväfvande , och elevernas förhällande tili skrâet eller dess filialinrättning , málaresociete - ten , som skulle utdana de vid slottsbygget anställda mâlarna , rätt osäker . Men under 1740—1750 - talen utkämpades smáningom den strid , genom hvilken de bildande konstnärerna för alltid bröto sig ut ur handtverket . Looström har skildrat dessa mer , och handlingar därom finnas i riksarkivet , medan andra tillvaratagits i Gahms samling . Det var Pascharna , de bâda bröderna Johan och renz , som här gäfvo de första klara prejudikaten , ehuru de själfva direkt framvuxit ur handtverket . Bland de mânga talanger , som funnos inom fa - miljen Pasch , var nämligen icke den att lida i tyst - het . Tvärtom , dess medlemmar hafva alla en ut - präglad smak för att skrifva aktstycken , slä sig för bröstet och vara martyrer . Det har gjort , att man i handlingar rörande dem kan följa själfva den process , genom hvilken konsten lösgjorde sig frân skrâna . 1745 petitionera bâda bröderna för att
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.