Full text: Niclas Lafrensen d.y. och förbindelserna mellan svensk och fransk målarkonst på 1700-talet (20)

12 
NICLAS LAFRENSEN D . V . 
lânga lif in i dess bekymmerfyllda skymning stän - digt visade ett lika praktiskt soin kärleksfullt in - tresse för alla arter af mâlarkonst frân slottsdekora - tionens jätteuppgifter ned till miniatyristens konst - närslek i smâtt , grundades i vârt land en verklig artistisk tradition . Och hennes son , den eljes sparsamme rikshushâllaren , följde här sin moders föredöme . Som helhet är detta första svenska mâleri prägladt af barocktidens stämpel , men det gömmer dock inom sig tvenne skiftningar , en timare , riktad mot innerlighet i uppfattning af äm - nena och innerlighet i handhafvandet af den mâle - riska tekniken med en âterglans , om ocksä svag , frân färgens och soldunklets land vid Nordsjön , ©eh en rent tidsdekorativ , briljant och ytlig , hvilkens inspiration flöt frân Pietro da Cortonas Rom och Rubens' Antwerpen . 
Resande mâlare frân Holland eller af dess mâleri behärskade granntrakter inledde den första riktningen : Jürgen Ovens ( i Sverige 1654—56 ) med sina kröningsbilder , lysande af en dämpad strâle af Rembrandtsk clairobscur och sina porträtt med själfullt skildrade ansikten mot svarta fonder , saint Gelton ( i Sverige 1658 [ ? ] —1666 ) med sina smâ porträtt af en genreaktig och förtrolig hàll - ning och sina interiörer med ljussken , Abr . ters ( i Sverige 1660—62 ) med sina kloka , litet tunga konterfej . Men banbrytande blef först tin Mijtens ( 1648—1734 ) under sin lânga verk - samhet i Stockholm frân 1677 . Utgângen frân en äkta mâlarfamilj , hvilken redan räknat ett par led af duktiga porträttörer , hade han själf 1667 inträdt
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.