Full text: (18)

280 gustaf iii som dramatisk författare 
Schering Rosenhane anmärker en gâng i ett bref till sin syster , att när konungen i ett tal pá rikssalen bad om ständernas kärlek och skydd för den nyfödde kronprinsen , folio hans ord nästan snarlika Joads i At h ali e . Äfven när Gustaf III ; s skâdespel ej direkt i byggnad eller uttryckssätt erinra om Corneilles och Racines redan till leda efterbildade stycken — som t . ex . i episoder af Christina — hafva de ändock ständigt ett visserligen utplânadt , men dock allt - jämt kännbart släkttycke med deras stora tragedier . 
Det är ej en bestämd likhet , snarare en sorts inre förvantskap . Hur skall jag bäst tydliggöra den ständiga , halfmedvetna hâgkomst af Racineska alexandriner , hvilken som ett aflägset eko hörs susa genom hans pjesers uppträden och repliker ? Kanske genom att säga , att personerna i Gustaf III : s skâdespel haft liksom en prasexistens i neilles och Racines värld , och ännu vittna under - stundom deras ords högtidliga retorik , den stora värdigheten i deras attituder och ätbörder , att de en gâng i en dunkel forntid , klädda i tragédiens romartoga och brokadsläp burit pà högre lidelser och mer förtviflade sorger än i den dramats tem - pererade zon , där de nu lefva . 
Särskildt blir släktskapen stark och tydlig , när man tänker pâ konungens sätt att teckna den känsla , som är handlingens rörelsenerv i de fiesta af hans stycken , kärleken . Samtalen mellan Erik Bielke och Siri Brahe , mellan Gustaf II Adolf och Ebba Brahe , mellan Gustaf H Adolf och Märtha Banér gifva bilden af en kärlek ,
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.