THÉTIS OCH PELÉE . 
De omisskänneliga anlag för dramatiskt för - fattarskap , som Gustaf III visât allt sedan sin barn - dom , fick han för första gängen tillfälle att offentligt pröfva vid den svenska operans stiftande . Dessför - innan hade han blott gjort utkast i studierummets stillhet . Nu skulle ett verk af hans hand visa sin lifsduglighet pâ scenen , och som han skapat den nya nationalteatern , ville han ocksâ själf planlägga det stycke , med hvilket den skulle invigas . Detta skulle ju , som bekant , blifva en opera . Den till - gängliga dramatiska repertoiren ansägs — ej utan fog _ för urmodig , för gammaldags »ohyfsad» för att kunna användas , och själfva det litterära sprâket för outveckladt för att kunna undvara musikens stöd . Det gällde sâlunda att skrifva en operalibretto i stor stil , passande för det * högtidliga tillfället , som en lysande och Iöftesrik inledning tili en ny âlder af sceniskt lif . 
Bland de mânga franska förebilder , konungen dà künde beakta , föll hans val pâ en gammal parad - opera , som länge hâllit sig vid lif pâ moderscenen i Paris — Fontenelles Thétis et Pelée , gifven för första gängen redan 1689 med musik af Lullis