DEN BKDRAGNE BACHAN 
201 
c h a n är väl Gustaf III : s allra obetydligaste styckc . Inga manuskript af pjesen firmas i behâll , men det har redan af Klemming pâpekats , att den är en efterbildning af Saint - Foix' lilla enaktskomedi Arlequin au Sérail ( 1747 ) , öfversatt till svenska af Knöppel redan 1749 . 
Konfrontationen mellan de bâda pjeserna ädagalägger , att Gustaf III koncentrerat styckets verkan pâ intrigen , medan Saint - Foix' styrka lig - ger i en lustig men ofta själfsväldig dialog . Stycket är en af dessa oräkneliga qui - pro - quo - pjeser i turkisk kostym , soin rococon är sâ rik pâ . Gustaf III : s bearbetning är emellertid , utan att vara syn - nerligen själfständig , bâde lätt och angenäm . Den anslâr en äkta farston och gifver sä ett nytt bevis pâ smidigheten och mângsidigheten af konungens dramatiska begáfning , ett nytt prof pâ hans ovan - liga makt öfver det svenska talsprâket . Den be - dragne Bac h an gafs för första gángen den 21 aprii 1789 pâ den Dramatiska teatern . Enligt teater - manuskriptet spelades styckets manliga partier af Tellerstedt ( Bachan ) , Ahlgren ( älskaren ) , Hjorts - berg ( betjänten ) . I kvinnorollerna glänste med fägring och behag m : lie Löf och m : me Marcadet — samt tullinspektör Schylander som den gamia f . d . entremetteusen . Med en sâdan förträfflig besättning var styckets framgâng gifven . Ahlström hade komponerat musiken tili de tvenne i pjesen inlagda täcka sângstyckena , hvilka bâda röja Leopolds mjuka och skickliga hand . * 
* G . A n d e r s s o n , Handlingar ur v . Brinkmanska arkivet II , s . 455 .