Full text: (18)

178 GUSTAF III SOM DRAMATISK FÖRFATTARE 
hämndgirige Tegel med Carl IX : s fullmakt att gripa polska flyktingar . Thibaut , m : me deûenlis' trotjänartyp , är redan upptagen i konungens första utkast , men ännu icke namngifven , blott liksom Thibaut benämnd »le jardinier» . De bäda ny - fikna unga flickorna äro rent kopierade — de kailas ocksâ i de första utkasten »les curieuses» . Handlingens utveckling sker pâ samma vis genom flickornas nyfikenhet , ett brefmotiv , och tili sist fâr Tegel genom deras lösmynthet reda pâhemlig - heten . Olika hos Gustaf III är däremot skildringen af Ebba Bielke , som hos honom ej ängslas för sin landsflyktige son , hvilkens hemkomst hon ej känner , utan för sin yngre son Oöran , som med Gustaf Adolf gör sitt första krigsprof . Olika är ocksâ , som redan antydts , förhällandet mellan Johan Gyllenstjerna och Siri Brahe och mot - svarande typer i det franska stycket . Utan mot - bilder stá tili sist Erik Bielkes gestalt och Gustaf Adolf , hvilken är införd som en räddande »Deus ex machina» med en monarkisk sluteffekt , som nägot erinrar om sista scenen i Tartuffe . 
Sâ har konungen redan i sin franska plan fàtt gângen af stycket gifven och karaktärerna klara genom hopslagning af den historiska berättelsen i modifierad form och m : me de Genlis' stycke . jVlen ännu fattas det kött pâ detta skelett , det individuella i fysionomierna , fylligheten i detal - jerna . I den svenska scenanvisningen B är man ett godt steg närmare individuéis hf . »Le dinier» har — för att bruka konungens egna ord — blifvit »en gammal afskedad officer , som varit
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.