178 GUSTAF III SOM DRAMATISK FÖRFATTARE 
hämndgirige Tegel med Carl IX : s fullmakt att gripa polska flyktingar . Thibaut , m : me deûenlis' trotjänartyp , är redan upptagen i konungens första utkast , men ännu icke namngifven , blott liksom Thibaut benämnd »le jardinier» . De bäda ny - fikna unga flickorna äro rent kopierade — de kailas ocksâ i de första utkasten »les curieuses» . Handlingens utveckling sker pâ samma vis genom flickornas nyfikenhet , ett brefmotiv , och tili sist fâr Tegel genom deras lösmynthet reda pâhemlig - heten . Olika hos Gustaf III är däremot skildringen af Ebba Bielke , som hos honom ej ängslas för sin landsflyktige son , hvilkens hemkomst hon ej känner , utan för sin yngre son Oöran , som med Gustaf Adolf gör sitt första krigsprof . Olika är ocksâ , som redan antydts , förhällandet mellan Johan Gyllenstjerna och Siri Brahe och mot - svarande typer i det franska stycket . Utan mot - bilder stá tili sist Erik Bielkes gestalt och Gustaf Adolf , hvilken är införd som en räddande »Deus ex machina» med en monarkisk sluteffekt , som nägot erinrar om sista scenen i Tartuffe . 
Sâ har konungen redan i sin franska plan fàtt gângen af stycket gifven och karaktärerna klara genom hopslagning af den historiska berättelsen i modifierad form och m : me de Genlis' stycke . jVlen ännu fattas det kött pâ detta skelett , det individuella i fysionomierna , fylligheten i detal - jerna . I den svenska scenanvisningen B är man ett godt steg närmare individuéis hf . »Le dinier» har — för att bruka konungens egna ord — blifvit »en gammal afskedad officer , som varit