siri brahe 
175 
ej , att konungen begagnat sig af nâgon af de skriftliga uppsatser öfver honom , som Gahm Pers - son bevarat i sina Biografica * — af v . Celse och Hallenberg . Den förstnämndes skrifvelsesäges iittryckligen afsedd för Drottningholms Kungl . bi - bliotek , och Hallenbergs är affattad 1783 — just det ár , dà konungen började tänka pâ ämnet . Genom framflyttningen i tiden tili 1611 uppstodo visserligen mânga kronologiska oegentligheter — Ebba Bielke exempelvis var redan död 1588 — men vid dylika förhällanden fäste konungen med rätta ingen vikt . Själfva den tillfälliga Situationen är 1611 fann konungen särskildt i första delen af Mauvillons Histoire de Gustave Adolphe och i den handskrifna ( sedermera tryckta ) historia om Gustaf Adolfs regering af professor Fant , som finnes ibland hans papper . 
Men allt detta har dock fortfarande blott gifvit en exposé , ett uppslag ; ett lefvande drama sprang först fram därur den dag , dà konungen genom nägon för oss dold idéassociation kom - binerade ämnet med m : me de Genlis' komedi La Curieuse . Detta stycke hade konungen känt sedan längt tillbaka . Redan 1779 meddelade Grimm i sin vittra Journal pjesens innehâll jämte en högt berömmande recension . Af moderna litteratur - historici har Warburg gjort en sammanställning mellan de bâda styckena , ehuru han icke observerat , att m : me de Genlis utom den tváaktskomedi , som han undersökt , äfven skrifvit ett femaktsdrama med samma nainn , hvilket utom alia scener i det 
* Upps . Bibl . Handskr . Saml .