92 teater och drama under gustaf iii 
präglats med fransk stämpel . Sä blir Moores Spei aren först i Saurins franska behandling bekant pâ svensk seen , och Björn försvenskar Lessings Minna von Barnhelm efter Rochon de Chabannes' franska imitation . De enda undan - tagen härifrän bilda nâgra enskilda öfversättningar frân engelskan samt frân den tyska teatern Gellerts och Gessners dramatiska idyller under den förra och Kotzebues târmilda teaterstycken . under den señare delen af Gustaf III : s regering . Sä myeket nogare följde man däremot alla tilldragelser pâ den franska scenen . En sammanställning af de pjeser , som spelats i Paris och i Stockholm , lâter oss hos den gustavianska dramatiken âterfinna hvarje hufvudriktning inom 1700 - talets franska . 
Tragedien bevarade i Frankrike äfven efter Racines död sin hedersplats som den främsta dikt - arten . En författare med litterära ansprâk , ja , hvarje vitter dilettant skulle skrifva och skref sin tragedi . Det var vid denna tid — anmärker Taine — ett bevis pâ bildning , »ett bevis , att man künde samtala med damer , liksom att hafva författat en artikel i politisk ekonomi nu för tiden är ett bevis pâ , att man kan samtala med man» . Kvaliteten stod emellertid i ett bedröfligt förhällande tili kvantiteten inom denna tragediproduktion . Efter Campistrons död förekommo blott ideliga matta aftryck af gamia klichéer . Först Voltaire âter - uppväckte tragedien frân denna skentillvaro och inblâste i den ett nytt lif . Han âstadkom denna föryngringsprocess genom ätgärder af olika slag , för viktiga för att här kunna förtigas , dà det