194 TEATER och DRAMA UNDER GUSTAF III 
olika teatrarna m . in . , skola mähända nâgra ord härom — genom den illustrerande verkan , som tidsanekdoter af detta slag alltid äga — gifva en ökad âskâdlighet ât föreliggande försök att skildra det gustavianska teaterlifvet . 
Den franske skriftställare , Victor Hallays - Dabot , som skildrat teatercensurens öden i Frank - rike , har med en entusiasm , värd ett bättre före - mâl , framställt teatercensuren som det kränkta samhällets hämnare , hvilken , när den beifrar skâde - banornas förlöpningar , utför ett »stört och sam - hällsbevarande värf» . Äfven om man icke vili tillmäta censuren en sä högtidlig uppgift , kan det dock vara af intresse att skärskäda det sätt , pâ hvilket staten under Gustaf III : s tid kontrollerade teatrarnas verksamhet . 
Teatercensuren var under större delen af Gustaf III : s regering en ren polisangelägenhet . Det var polismästaren , som förbjöd uppförandet af stycken , hvilka ur en eller annan synpunkt ansâgos anstötliga , och teaterdirektören hade blott att vädja tili dennes förman , understâthâllaren , i fall han ville öfverklaga de mâtt och steg , ordningens väk - tare fann sig föranläten att taga . Ett par exempel skola belysa detta . Ristells ofvan omnämnda komedi Konung Gustaf Adolphs Jagt blef efter blott tvenne representationer â Humlegàrds - teatern förbjuden . Gjörwell skrifver härom tili Alströmer d . 23 Oktober 1777 : »Man förebar , at Gud nämdes i densamma , men ratta skälet var , at man ej ville lâta föreställa en Svensk Konung af sä sen Epoque pä Theatern , hälst Gustaf