Full text: Teater och drama under Gustaf III (17)

reperto i ren 
105 
Lidner utan tvifvel fâtt af De Beiloy . De mânga effekter af det gräsliga slaget , som där öfverflöda , t . ex . scenen där Erik XIV mördar Nils Sture , leda särskildt tanken pâ den franske skaldens señare arbeten , framför allt pâ hans posthuma tragedi Pierre le Cruel . Detaljer , sàsom exempelvis Nils Stures utomordentligt granna monolog i fängeiset , göra det sannolikt , att Lidner âtminstone genom fransk inellanhand känt Shake - spere ( speciellt Hamlet ) , hvilken han dessutom 1782 i sitt Bref i Werthers stil citerar . * Lidners skaplynne var dock af för uteslutande lyrisk art , för att han skulle kunna âstadkomma nägon helgjuten dramatisk verkan . Det foster - ländska skâdespel , som föresväfvat honom , lycka - des först Gustaf III och Kellgren att förverkliga , om ocksâ i en modifierad , mindre stört tültagen stil . * * 
Som ofta är konstateradt , utgick Gustaf III som dramatisk författare fullständigt fràn det franska dramat , med hvilkets heia teknik och âskàdningssâtt han allt ifrân sin ungdom införlifvat sig . Detta franska inflytande träder ocksâ i öppen dag , hvilken sida man än skärskädar af hans dramatiska författarskap . Betraktar man först själfva uppslagen tili hans stycken , stamma alla 
* Lidners heroider om Romeo och Julia vitina ocksk om , att han âtminstone genom franska bcarbetare känt tili Shakespere . 
* * Man ihägkomme den plan till ett drama öfver en anekdot ur Gustaf Adolfs lif , som Lidner under titeln Adelaide deciderat tili Gustaf III ( L i d n e r , Sednare samlade skrjfterj Stockholm 1820 ) ,
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.