reperto i ren 
105 
Lidner utan tvifvel fâtt af De Beiloy . De mânga effekter af det gräsliga slaget , som där öfverflöda , t . ex . scenen där Erik XIV mördar Nils Sture , leda särskildt tanken pâ den franske skaldens señare arbeten , framför allt pâ hans posthuma tragedi Pierre le Cruel . Detaljer , sàsom exempelvis Nils Stures utomordentligt granna monolog i fängeiset , göra det sannolikt , att Lidner âtminstone genom fransk inellanhand känt Shake - spere ( speciellt Hamlet ) , hvilken han dessutom 1782 i sitt Bref i Werthers stil citerar . * Lidners skaplynne var dock af för uteslutande lyrisk art , för att han skulle kunna âstadkomma nägon helgjuten dramatisk verkan . Det foster - ländska skâdespel , som föresväfvat honom , lycka - des först Gustaf III och Kellgren att förverkliga , om ocksâ i en modifierad , mindre stört tültagen stil . * * 
Som ofta är konstateradt , utgick Gustaf III som dramatisk författare fullständigt fràn det franska dramat , med hvilkets heia teknik och âskàdningssâtt han allt ifrân sin ungdom införlifvat sig . Detta franska inflytande träder ocksâ i öppen dag , hvilken sida man än skärskädar af hans dramatiska författarskap . Betraktar man först själfva uppslagen tili hans stycken , stamma alla 
* Lidners heroider om Romeo och Julia vitina ocksk om , att han âtminstone genom franska bcarbetare känt tili Shakespere . 
* * Man ihägkomme den plan till ett drama öfver en anekdot ur Gustaf Adolfs lif , som Lidner under titeln Adelaide deciderat tili Gustaf III ( L i d n e r , Sednare samlade skrjfterj Stockholm 1820 ) ,