LUDWIG ANZENGRUI3ER 
229 
LUDWIG ANZENGRUBER . 
Ingen man i norden liar mera rätt att uppträda som förespräkare för och tolkare af den egendom - lige österrikiske folkdiktaren Ludwig Anzengrubers författarskap , än professor Wilhelm Bolin i Helsing - fors . Genom den utförliga och intressanta lefnads - teckning , Wienerkritikern Anton Bettelheim utgifvit öfver sin med âren mer och mer berömde landsman , veta vi , hur nära universitetsmannen frân Finland under mänga âr stod den begâfvade folkdramatikern och noveliisten i Donaustaden . Föreliggande sven - ska verk är blott ett led i den lânga räcka af be - mödanden , genom hvilka professor Bolin sökt vinna ökad terräng för Anzengrubers diktning , ännu ett uttryck för den verksamma beundran , med hvilken han allt sedan 1876 med en finkänslighet och en uthâllighet , som icke äro vanliga , biträdt den rikiske skriftställaren , hvilken i sitt bekymrade lif , rikt pá möda och motgâng , hade godt bruk för en dylik fast och kamratlig vänskap . 
Den lánga essayen öfver Anzengruber , som intager hälfteri af den svenska boken , stammar sâlunda frân den mest kompetenta hand och är ocksâ bade sakrik och instruktiv . I de litterära