EMII . E ZOLA 
17 
är det , hvilken glöd han besitter i skildringar af sinneslifvet . Ett par erotiska scener hafva kvar heia den unge Zolas hetsighet och styrka . 
Med alla iitopiska skildringar af sälla framtids - stater delar Zolas egenskapen — att icke öfvertyga . Här , liksom i alla besläktade verk , är man med pâ den satiriska delen och stärkt gripen af anklagel - sernas sanning , men lämnas kall af de dock sä hänförda teckningarna af den stundande fullkomlig - heten . Hvarpà beror detta ? Hvarpâ beror det , att Inferno alltid intresserar mer än Paradiso , att kritik öfver ñutida samhällsförhällanden alltid rycker en med , medan de olika blomstermálningarna af en kominande tids ideala tillstând aldrig afvinna mer än kylig likgiltighet ? Skulden därtill , brukar det sägas , är den mänskliga ofullkomligheten . Men Hgger icke orsaken djupare ? Är icke människan i sitt inre en evig stridens och längtans varelse , hvilken känner själfva sin lifsprineip domna inför tanken pà harmoni utan kamp ? Detta blir , hvad som populärt brukar kailas »sitta pá en molntapp och blasa i basun» , och inför dylikt spjärnar all den outslitliga lust att bygga och verka , som är släktets instinkt , emot . Människan är ett perpetuum mobile , och det är detta , alla utopister mer eller mindre glömma . 
Men denna orsak är icke den enda . Man är ocksâ , och med rätta , skeptisk mot hvar enskild reformators el'er teoris sätt att konstruera fram - tiden . Dylikt blir alltid i sista hand kannstöpeii . De mänskliga och naturliga faktorer , som tillsam - mans bestämma utvecklingen , äro för tallösa och för , 
2 . — Levartin , Vtlündsk litteratur .
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.