70 
NORDISK LITTERATUR 
högtid , den beskrifvande dikten hos Homer och troligt nog , som Söderhjelm antager , äfven hos Theokritos , har man antydt de element , som blefvo skaldens mönster . Utgâende frân dem , förvärfvade han , hvad Tegnér aldrig ägde , en fast och bestämd konstprincip . Man kan utan orättvisa kalla den ensidig , men den var idealisk för hans natur , och den har lâtit honom mejsla en rad af de mest konturrena mästerverk , som germansk poesi äger . 
Den sista och starkaste faktorn i den process , som gjorde Runeberg färdig som skald och män - niska , var tili sist den vunna förtrogenheten med fosterlandets primitiva makter , med dess natur och folktyper . Som mângen annan prétendent till dik - tens krona , kysste han hembygdens mark och vardt härskare . Det uppstod den djupaste identifiering mellan honom själf och det land , hvilkets son han var . Ansikte mot ansikte med Finlands urnatur , hand i hand med dess ursprungligaste befolkning fann han det väsentliga och förnam med en känsla af hemfrid och glädje , som aldrig skulle lämna honom , sin rotfästhet med jorden , pâ hvilken han gick , och sin släktskap med alla dess barn . Sà bief han »Älgskyttarnes» och »Hannas» skald , lands nationalskald . 
Dessa flyktiga reflexioner utan ansprâk knyta sig tili Söderhjehns bok , där allt detta är under - sökt med en mängd af lärorika detaljer och ändock med en aldrig glömd känsla för de stora utvecklings - linjernas betydelse i Runebergs lif . Bland det sista i boken , sedan den följt Runebergs diktning frân ägget tili sä fullödiga skapelser som de nyss nämnda
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.