ARVID MÖRNE
27
af mycket , som är torftigt och smaklöst , och trots en lätt förklarlig brist pâ konstnärlig urskillning finns det i denna samling verkligt vackra saker . Man höre blott ett par strofer ur det allra första poemet i boken , kailadt »Vid vaggan» .
Sofvare - Jon , kom och tag min pojk' ,
Sofvare - Jon , kom och ta'n du !
Pör honom in i de drömmars land , dilr du ju är liemma och van du !
Lilt honom skäda frun purpurskyn den sol , som vi ana vid österns bryn !
Sofvare - Jon , kom och ta'n du !
Lär honom trampa den mörka stig ,
som leder till fiendens rike ;
gif honom blick för den verklighet ,
att like förtrampar like ;
gif honom mod att mot mörkret gá ,
att som ett stüd för de svaga stA .
Sofvare - Jon , kom och ta'n du !
Men märker du , Jon , att han är af 1er ,
och kan han ej värma , ej kyla ,
och har han ej lefvande hjärta i barm ,
och vili han vid fara sig skyln ;
och är han sà feg som sin stackars far ,
som , trampad , ej annat än tarar har ,
beh & ll'en i evighet kvar du !
Skulle den friska farten , värmen och modet öfver verser som dessa icke fängsla öfverallt , och intressera de oss icke särskildt som stammande frân en obildad , född , som han själf skrifver , »i den höga egenskapen af rallarunge» och hvilken mäst stränga sitt instrument själf ?
Men det är icke för att göra en estetiskt

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.