KARL LARSEN 
190 
Thora Viums äktenskap med Aksel Halck . Han är en förfinad , svag och estetisk figur , ämbetsman tili sin yttre befattning , men amatör tili sin själs - läggning — främst pâ konst , ett drag , som gâtt i arf i hans farnilj och där gjort far efter son till skickliga samlare — men egentligen estetisk amatör i hela sin lifssyn . En kvinna med verklig karaktär skulle lätt kunnat trycka sin stämpel pá ett sä vekt material som denne man , men Thora har af karaktär blott ansiktsmasken och äthäfvorna . Det blir hon , som i stallet söker mätta sin tärande och ansprâks - fulla tomhet med mannens intressen . Men det lyckas henne icke . Tillfällig själfbedöfning , flyktig illusion af att hafva vunnit fäste och midtpunkt kan hon vinna , men icke mer . Hon har — tom som hon är — ett omedvetet behof af att följa en annan vilja , men hon kan icke underordna sig med den osjälfviska kärlek tili ämne och sak , som ensamt upplâter konstens säväl som all annan kunskaps dörrar . Sä känner hon sig besviken , bedragen af lifvet och allena , och när moderskapet äterväcker instinktmänniskan inom henne , gär hon med brutal ensidighet upp däri . Hennes andliga nederlag blir bitterhet emot mannen , och nu blir barnet hennes enda och sista trumf i hennes lidelsefulla och planlösa hasardspei för att vinna en känsla af personlighetens makt och helhet . Men ocksâ denna sista gang förlorar hon . Gossen , som växer upp , visar alla faderns lynnesdrag och intet enda arf efter modern . Dà finns för Thoras frätande öds - lighet intet annat än mystiken kvar . Läseriet blir den slutliga f°rm> ' hvilken hon söker hjälp mot
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.