RUBEN G : SON BERG 
89 
större stil . Sâdan är den mänskliga ofullkomligheten , att vi vanligen hafva , hvad fransmännen pläga kalla »vära förtjänsters fei» , och de , som komma tili litteraturen frân sprâkvetenskapen och dess absor - berande intresse för själfva det sprâkliga materialet , sakna ej sällan säker litterär smak . I all synnerhet gäller detta mângen gâng dem , som utgâ frân ger - mansk sprâkforskning och äro i djupare mening oberörda af antikens och de romanska folkens stora tradition . I det heia är det en kinkig sak med den estetiska smaken . Har man den ej i blodet , mâste man komma tidigt till Athén för att förvärfva den . 
Dock , ett ingâende pâ estetiska meningsskilj - aktigheter ar icke pâ sin plats i en anmälan öfver föreliggande verk af Ruben Berg — det mâ sparas tili ett annat tillfälle . Ifrágavarande afhandling utgöres ju blott af en utomordentligt rikhaltig öfver - sikt öfver det poetiska sprâkets afvikelser frân normalspräket inom svensk diktning under 1800 - talet . Författaren är här framför allt skarpsynt materialsamlare och skicklig klassifikatör . Med eii klarhet och en öfversiktlighet , som fördelaktigt tala oni noggrann , vetenskaplig utbildning , har fattaren ordnat det väldiga stoffet och gifvit de nödvändiga korta vinkarna för dess diagnos . Själf afhâller han sig frân att döma i frâga om sprâklig riktighet eller oriktighet , och han gör rätt däri , ty den ofantliga massa af parallellställen , som han lyckats finna för nästan hvarje ovanlig form i poesien , vittnar med öfvertygande makt om , att spörsmälet ligger djupare och att dikten har sina egna sprâkliga tendenser . Härmed vili naturligtvis
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.