NILS ERDMANN 
51 
lifvet pâ de parisergator , â hvilka han själf plägade fardas , blir det ingen öfverdrift att säga , att vi kunna lära känna honom lika noga som en samtida . Kvar stâr dâ blott den gâta , som ständigt skiljer människa fràn människa , personlighetens , alltid ökad i den mân det gäller större själar och oroligare hjärtan , störst kanske just i frâga om en världsskald , hvilkens andliga klaviatyr har en rikedom pâ toner och ackord , oändligt öfver hvardagstypernas före - ställning . 
Men ocksâ Molières innersta personlighet har pejlats och lodats af de yppersta kritici . Det finns icke en af Frankrikes stora historici , som ej ägnat honom nâgra sidor af vältalig beundran eller skarp - synt analys . Centrait fransk tili väsen och anlägg - ning , har han för dem alla stâtt som den medlem af deras egen släkt , hos hvilken de klarast kunnat lära sig förstä heia familjens egendQmligheter och sin egen ställning inom den . Michelet , Sainte - Beuve , Taine , eller , för att frân de hänsofna mästarna gà till dagens talangfulla sofister , Brunetiere och Faguet — alla hafva de varit hos Molière och länge konsulterat honom om franskt lynne och sig själfva . 
Heia denna enorma litteratur är det , som Nils Erdmann haft att ösa ur — han har gjort det med bägge händerna , men klokt och intelligent . Den rent historiska basen i hans bok är byggd pâ de sista och bästa undersökningarna , hvilkas résultat han sâ godt som öfverallt precist och riktigt sam - manställt . Det gäller särskildt , livad som angâr Molières lefnadsöden ; när berättelsen strâlar ut frân
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.