SVENSKA AKADEMIÍNS HANDLINGAR 227 
för detta svenska öfversjudande konstnärssinne , som aldrig i nâgon uttrycksform tinner det spräkrör , genom hvilket det kan fâ fram ett öfversvallande fantasilifs alla bilder , griller och nycker , och som därför ständigt frân pensein sneglar tili pennan och frân pennan tili pensein tillbaka . Men om han själf njutit af dessa växlande försök , som aldrig tvingade honom tili det hârda , dag efter dag förnyade arbete i en och samma fâra , som dock ensamt gifver den varaktigaste skörden , har han ocksâ mer än nâgon annan plàgats af bristen pâ helgjutenhet öfver sitt lifsverk . En i en stund af djupt missmod nedskrifven , förr ej publicerad dikt af Scholander gifver ett bjärt uttryck för denna stämning af en förslösad rike - dom , som aldrig lämnat den fulla räntan : 
Han var en tok , som snart befanns af bitar sammansatt . 
Han bar en lappig doktorskrans , af lappar blott var hjärnan hans , en lapphög var hans skatt . 
Han fâtt e n bit af poesi , en annan ämbetsprosa blott , en — musikaliskt hyckleri , en — byggnadskonst , en — mâleri , med mera smâtt — ej godt . 
»Drag hädanl» —1 poesien bjöd , 
»af lappigt skräp har jag fâtt nog . » 
»Tillbaka I» ämbetsbudet ljöd ; arkitekturen ock sitt stöd frân polyhistorn drog . 
Och mâleriet sade nej , musiken gjorde likasâ .
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.