GUSTAF AF GEIJERSTAM 
83 
kräfver en retouchering , men som dock , äfven vid förnyad läsning , förblifver resonansbotten för alla kommande domslut — nâgra anmärkningar och synpunkter , vaknade tili lif under läsningen och flyktigt upptecknade ■ tili vägledning . 
Släktet är trött , lüften tung och kvaf , sä tryckan - de , att man riktigt längtar efter ett oväder . Tvist och strid mellan döende och uppspirande tioner , tvist och strid mellan lifslycka och plikt , mellan uppriktig känsla och konventionell moral , och under brytningarna sinar lifsglädjen ut , de nya krafter , som spirat , slappna och dö , förkväfda af öfverlefda institutiioner och för iängesedan jordade âsikter . Öfverallt brutna existenser och s jukiig resignation ; lyckas det verkligen nâgon individ att hälla sig rak , att rädda sig frân att blifva en andlig krympling , sker det pâ bekostnad af allt , som kallas mänsklig sällhet , mänsklig lycka . 
Sä skildrar Geijerstam , en mälning tung , höstlig och grâkall som en sen oktoberdag . Man vore benägen att skaka pâ hufvudet , att mumla för sig själf det gamia talesättet , att författaren förtalat sin tid , om icke sà mânga andra af nutidens skildrare sett lif och samhälle i samma dager , om icke sä mânga andra analyser öfver vär tids sjuka mänsklighet , de sorgfälligaste som de ytligaste , gifvit ett och samma résultat , att nutidens öfver - civiliserade , 'nervsvaga människor först och främst behöfva järn . Det finns sä mänga sjukdomar , kroppsliga och andliga , som gä förhärjande och dödande som smittosamnia farsoter öfver tidens motständssvaga människor , det gifves sä oändligt
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.