496 
svensk litteratur 
Nu blommar i det svala milda ljuset Värfrudaglöken , kyligt blek och skär , frân värsvälld back allt högre klingar suset , och hassein sina första hängen bär . 
Är icke en sâdan strof som att öppna fönstret en tidig vârmorgon och känna lüften strömma in i kammaren ? Och en sorts storögd berusning och förtjusning förlänar denna poesi ett mystiskt jubel , som gör uppgâendet i naturen till ett stilla , hög - tidligt Sakrament . Bäst ser man kanske detta ur den , särskildt i förra hälften , utmärkta dikten »T rädet» : 
Blâ som ett haf var lüften bakom trädet , blâ som ett haf och djup af mäktig stillhet och eftermiddagsglansens stora klarhet — 
Ett träd som alla andra , och dock — sällsamt ! förnimmer än jag hvarje linies daliring i detta sköna spei af ljus , som rann ; och som en blixt , en gâtfull uppenbaring stod denna stora själfullhet för mig , hvars väsen ej jag tyda kan men gläds att kunna närma mig och ana . 
Afvigsidan af detta natursvärmeri är emeller - tid en oneküg enformighet , som märks sä mycket mer , som Eke' . und hvarken har koloristens färg eller tecknarens energi . Slättbons bristande känsla för gränslinje och kontur làter honom ej sällan gâ vili i ett musikaliskt ordtöcken . Dà skrifver han lânga och ledsamma historier pâ vers om väder och vind , som en oklar och ansprâksfull panteism icke gör roligare . Cykeln »Visioner och harmonier» vittnar träkigt härom , men den unge diktarens ut -
	        

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzerin, sehr geehrter Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.