Full text: (13)

462 
svensk litteratur 
skildra en särskild klass af hufvudstadsexistenser , dagsländorna och deras ögonblickslif , de ensamma och de urspârade , som hafva kafét till hem , och mer än annorstädes synes tanken , att göra en dryckeslokal till världens centrum , närliggande hos ett folk , hos hvilket alkoholn , enligt hvad samhälls - moralister och poeter i ljuf förening försäkrat , utgör nationallasten eller nationaldygden — allt efter syn - punkterna . Den amerikanska baren med sin yankee - prägel och sin whiskyspieen är sä ett sista led af Stockholms klassiska , ât Bacchus och Apollo i bro - derlig sämja ägnade Parnass . 
Algot Rühes bok utgöres af fristâende samtal och scener frân en bar , och liksom idén är pigg och ovanlig , är ocksâ själfva skildringssättet ofta kvickt och själfständigt , med en reflekterad karika - tyrists snits och skärpa öfver de lustigt och karak - täristiskt skisserade gestalterna . Det är skada blott , att författaren , som i sina förra smá böcker sâ väl förstätt sin begränsning , här understundom synes taga sin uppgift ( och kanske ocksâ sig själf ) litet för högtidügt och pà rama allvaret . Det hvilar onek - ligen ett pedanteri öfver den utförlighet , med hvil - ken barens dryckeslaboratorium och fabrikation beskrifves , och all denna likörlyrik blir kväljande tili sist , sä mycket mer som författarens stillebens - konst icke ails stâr i jämnhöjd med hans förmäga att införa typer och lata dem tala . Man förvänas öfver , att hos en sá smart och i den litterära kosty - men sä ängsligt modern man som han hitta aflagda prydnader af naturalismens mest billiga godtköps - varor . Man läse t . ex . skildringen af baren i bokens
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.