452 
svensk litteratur 
hade ocksâ med fördel kunnat vara litet strängare . Författaren synes själf hafva känt nâgot af detta , att döma af hans präktiga poetiska »förord» , som är mer rättframt och personligt i tonen än de fiesta af de följande poemerna . Man läse dessa tvâ för - träffliga strofer : 
Men nâgot sant finns det dock i en tviflets ungdomspoesi : en gosse , som till man vili bli och egna vägar vandra . 
Hvad under , om hans fantasi lätt lijpa vili och tror sig fri , dar han dock leds af andra . 
Om lika ditt , om lika mitt , det hvarför mänskan lidit , stridt , det han kan rättsligt kalla sitt , och det ât andra bjuda till skâdan ut — sâ bli det kvitt , fâ själen lugn och bröstet fritt och annan sang att ljuda . 
Detta är , som man ser , pâ en gâng en förklaring och ett löfte , och läsaren vili , sedan han blifvit förtrogen med diktsamlingen , gärna instämma i bádadera . Lika visst som man känner , att »Yng - lingasagans» poet ännu ej kommit till full själf - ständighet , lika visst tror man pâ hans litterära framtid . Och djupt kända och vackert genomförda dikter finns det redan ej fâ af i denna begynnelse - bok . En sâdan är »Botstämning» , med dess dystra glöd och den melodiska slutstrofen : 
Och sängen lyfte mâladt kyrkohvalf , och jag , jag stod vid altaret i köret ;
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.