Full text: (13)

334 
svensk litteratur 
skall man i en bok som denna fâ läsa om igen allbekanta ting , kända tili och med för läsarna af Odhner ? Den form , i hvilken dessa meddelas , är dessutom ej alltför lyckad . Författarinnan tänker dessa öfversikter och reflexioner sâsom uttalade af den svenska samtidens publik och tolkande den allmänna opinionens uppfattning om fosterlandets ställning . och förhällanden . Den allmänna opinionen kan vara mycket aktningsvärd och förständig , men rolig är den sällan att höra pä . Till och med de själfulla grekerna , i hvilkas sorgespei som bekant kören ej sällan spelar rollen af dylik »sens commun» , förmädde ej göra den visa medelvägens ( och medel - mâttans ) sprâk synnerligen fängslande . I en skild - ring som denna späda dylika partier endast ut det poetiska vinet . 
Fru Elkan skrifver eljes , frânsedt en för stor böjelse för diminutiver som »lille konungen» , »lilla drottningen» , »allra käraste» etc . — ett synnerligen klart och förträffligt sprâk , rent , uttrycksfullt och elegant , och i användandet af stilistisk tidskulör förfar hon med en finkänslig âterhâllsamhet , som icke utesluter mycken mâlerisk konst . När man slutat »Konungen» och tänker pà den och dess i viss mân sâ besläktade föregängsverk , »John Hall» , mäste man undra öfver den själfförsakelse en sâ tuell författarinna visat genom att ägna sin litterära kärlek just ât tvâ figurer , sâ renons pâ den smidiga och kvicka intelligens , som utmärker henne själf . Det är verkligen ett kraftprof af en begâfvad tanke att tvâ gânger skrifva stollars tragedier . Dock , valet af just dessa hjältar beror kanske pâ den kontraster -
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.