sophie elkan 
331 
sâ eftertraktade , heroiska titulatur , som han knap - past torde erhâlla i nâgot annat samband , ty jag är rädd , att han icke är eller blir nägon annans hjälte än Sophie Elkans . I kännedom om den tids - âlder och de människor , hon skildrar , stâr sâlunda författarinnan öfver allt beröm . Det ligger ett all - varligt och gediget studium bakom denna roman , och den , som vet , hur surt förvärfvad den verkliga bekantskapen med ett förgänget tidsskifte är , gör sin uppriktigaste honnör för den andliga energi , om hvilken »Konungen» öfver allt bär vittne . 
En annan frâga är , hur författarinnan begagnat sig af sin kunskap och hur hon förmätt förvandla densamma tili lefvande konst . Här kan man ur - skilja tvenne sidor — den fortlöpande följd af scener och situationer , genom hvilken berättelsen spinnes vidare , och själfva den psykologiska konceptionen och framställningen af konungens gestalt . Skild - ringarna synas mig genomgàende liffulla och fängslande . Författarinnan har själf in i hvarje smâdrag sett sina episoder för sig , och därför ser läsaren dem ocksâ . I denna bok framträder en icke vanlig fabuleringsgâfva , som oförtröttadt radar seen vid seen med en fantasikraft , som icke är mäk - tig eller öfverväldigande , men som àskâdligt och glansfullt upprullar sina bilden Af denna berättel - sens lif och lust njuter man synnerligast , tyckes det mig , i bokens förra hälft . Ty författarinnan är en pastellist , mer elegant och fin än djup och djärf , och när de mörka taflorna frân slutet och sammanstörtningen komma , saknas det ovän - tade och grandiosa , den dystra och passionerade